”Rätt väg är att använda vår starka återvinningskultur”

PUBLICERAD: 29 januari 2017
UPPDATERAD: 25 januari

”Satsa på vår starka svenska återvinningskultur”

Kravet från EU att vi ska minska vår förbrukning av bärkassar av plast från 90 till 40 kassar  per person och år i Europa till år 2025, innebär en markant produktionsminskning och borde ses som ett klart hot hos tillverkarna av polyetenfilm.
Hos en av de stora tillverkarna av film i Europa, Trioplast i Smålandsstenar, erkänner VD Andreas Malmberg att kravet utgör ett problem att hantera, men han vill inte direkt kalla det ett hot. 

”Att minska förbrukningen med över femtio procent är naturligtvis en utmaning för oss, men vi har köpt tanken. Vi har ju inte direkt ett nedskräpningsproblem att relatera till här i Norden, men en minskning har en effekt på utsläppen av växthusgaser, och kan vi hitta vägar för att nå dit och ändå ha en lönsam verksamhet är det OK för oss”, säger Andreas Malmberg, som också är en av talarna på tidningen nord emballages konferens om bärkassar i Stockholm den 7 februari.

”Så som de alternativa lösningarna för att minska kassarnas miljöpåverkan har presenterats så kan vi i och för sig se det som ett hot. Vi är en stor tillverkare av plastbärkassar, men vi kan i värsta fall ändra vår teknologi och börja köra mer nedbrytbara plaster, men det kostar så klart en del och tar viss tid”, säger Andreas Malmberg..

”När man sedan ser på alternativen, en bärkasse av papper eller av textil så tycker vi inte att argumenten håller och vi tycker också att de förslag som Naturvårdsverket lagt fram träffar helt fel. En klar majoritet av remissinstanserna tycker ju inte att den föreslagna avgiften på 5 kronor var rätt väg att gå”.

”Exakt vad som är rätt och fel är inte så lätt att ta till sig ute i samhället. Det finns väldigt mycket ´sanningar´, som snurrar omkring, till exempel LCA-analyser från skogsindustrin, från industrin som jobbar med nedbrytara material och så vidare”.

”Det vi främst ser som rätt väg att gå är att vi ska satsa på den starka återvinningskultur som finns i Sverige. Vi ska tillverka bra bärkassar, som kan användas mer än en gång och sedan återvinnas. Vi vill minska miljöpåverkan och minska resursförbrukningen genom att satsa mer på befintlig, stark återvinningsindustri”.

Trioplast ser också gärna en extra förpackningsavgift i stället för minimiavgifter på bärkassarna. Det kommer att innebära att priset på dem kommer att öka och att förbrukningen minskar. De pengar, som kommer in, bör sedan användas på flera olika sätt, upplysning om nedskräpning och miljöpåverkan samt återvinning, till projekt som närodlad plast från svenskt jord- och skogsbruk exempelvis det som Sekab driver tillsammans med bland annat Trioplast och flera andra företag inklusive ett antal varumärkesägare och som är möjligt att dra igång om man hittar finansiering. Det handlar om ett par miljarder kronor. 

”Dessutom vill vi att pengarna ska användas för att informera om den miljöpåverkan, som bärkassar har, och då inte bara de av plast. Det kan till exempel ske med hjälp av detaljhandeln. Här bör vikten ligga på förnybarhet och återvinning”, säger Andreas Malmberg. ”

Trioplast satsar för övrigt hårt på återvinning vid flera av sina anläggningar, till exempel i Danmark och i Frankrike. Där återvinns både konsument- och industriavfall, som kan bli nya bärkassar
rioplast konverterar 200.000 ton polyeten per år och återvinner för närvarande cirka 60.000 ton.

Vad kommer ditt budskap att vara på konferensen?

”Det kommer att vara att vi bör satsa på återvunna produkter, en äkta cirkulär ekonomi som bygger på vår starka återvinningskultur och att vi ska ha en avgift på bärkassarna, som går direkt tillbaks till industrin för att satsa på framsteg i utveckling och byggande av högteknologiska anläggningar. Återvinning är nyckelordet”.

————————————————————-
Mer om konferensen ”Minskad konsumtion av plastkassar – en stor utmaning men också unika möjligheter”, finns HÄR!

 

 

Läs vidare

Hur kommer AI att forma framtiden för förpackningar?

Frågan i rubriken ställer Matt Reynolds, chefredaktör för amerikanska Packaging World i en intressant kommentar från början av året som vi fått tillstånd att publicera.
Mattx

Konica Minolta har positiv prognos för etikettåret 2023

Enligt Konica Minolta kan vi räkna med en fortsatt stark utveckling för digitaltryckta etiketter under år 2023.
Vittx

Trots oroliga tider storsatsar DS Smith

DS Smith investerar kraftfullt både i Värnamo och i Marietstad. I Värnamo byggs en helt ny fabrik.
PSTTO_230117-0017_MEDIAx

Förpackningsskrivare har uppgraderats efter feedback

Konica Minolta lanserar nu den andra generationen av sin digitala förpackningsskrivare, som kommer att få namnet PKG 1300i.
PKG-1300iX

Senaste nytt

Stora Enso vill bygga vindpark norr om Gävle

Stora Enso har påbörjat tillståndsprocessen för en vindpark i Gävle kommun och har under hösten genomfört myndighetssamråd med Gävle kommun och Länsstyrelsen Gävleborg.
vindkraftx

Tack och farväl till Metsä Boards Tako bruk?

Det är lätt att tro att alla kartongbruk går som tåget, med tanke på att det finns en trend att omvandla alla plastförpackningar till pappersförpackningar. Så är inte fallet tydligen. Metsä Board meddelar nu att man planerar att stänga Tako, bruket som ligger mitt i Tammerfors, på grund av långvarig, dålig lönsamhet.
Tako mill

Ny förpackningsdesign för Ridderheims

Samtliga av Ridderheims produkter har fått ett nytt utseende som tagits fram av byrån Identity Works. I den nya designen har fokus legat på att förtydliga sortimentet för kunden genom bland annat färgkodning av produkterna. ”Fokus landade på att skapa en design som är högljudd och generös, med mycket färg, rörelse och med en skvätt av humor i tonaliteten”, säger Niklas Dahl på Identity Works till Cap&Design.
top

Panten på dryckesförpackningar höjs 2025

Under andra halvan av år 2025 höjs pantbeloppet på dryckesförpackningar av PET och aluminiun meddelar Returpack. Det blir en rejäl höjning, från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stora PET-flaskor. Målet med panthöjningen är att stimulera till att panta ännu mera.
Vid frågor om bilden, mejla: erika.weiland@apeloga.se