För snart två år sedan infördes den omdebatterade punktskatten på plastbärkassar. En ny studie visar att försäljning av plastkassar minskat kraftigt och att konsumenter gör andra val.
En ny studie beställd av Naturvårdsverket utvärderar försäljningseffekterna av skatten på tunna plastbärkassar som infördes i Sverige i maj 2020. Priset för en sådan plastpåse höjdes i många mataffärer från cirka tre till sju kronor. Resultatet? Skatten har haft en tydlig effekt i minskad försäljning av plastpåsar, enligt studien där dataunderlaget utgjordes av 43 butiker. Eller som Naturvårdsverket väljer att uttrycka det: ”Styrkan i effekten kan utryckas som 83 procent färre plastpåsar per krona av butiksomsättning”.
Papperskassar ökar kraftigt
Papperskassar däremot har fått ett rejält uppsving och har gått från att utgöra ungefär 20 procent till nästan 70 procent av alla sålda bärkassar. Dessutom steg försäljningsvolymen av rullar med avfallspåsar i plast steg tydligt under första kvartalet år 2020. Det kan bero på flera faktorer, enligt författarna bakom studien. En förklaring som nämns är att hushållen kommer hem med färre plastbärkassar än tidigare och därmed istället i ökad utsträckning köper särskilt anpassade plastavfallspåsar.
Många väljer medhavd kasse
I studien har det också undersökts hur många som tar med sig egna kassar hemifrån när de går och handlar. 9 av 10 personer påstod att de alltid eller oftast har med sig en egen kasse när de handlar i mataffären. 7 av 10 personer uppgav att de som medhavd kasse använder tygkasse eller annan flergångkasse. Hur detta står i relation till hur det var innan plastpåseskatten infördes, eller om konsumenternas inställning har ändrats till att ha med en egen kasse går inte att säga. Det har nämligen inte gjorts någon liknande undersökning innan skatten infördes, konstaterar Naturvårdsverket.
