Nu har riksdagen klubbat den kritiserade plastpåseskatten

PUBLICERAD: 29 januari 2020
UPPDATERAD: 25 januari

Såväl plastbärkassar som tunna s.k. ”fruktpåsar” av plast beläggs nu med skatt. Skatten blir tre kronor för bärkassarna och 30 öre för de små tunna plastpåsarna. (Bild Svensk Handel)|”Skatten på plastbärkassar är bara symbolpolitik och en förklädd ”grön” skattehöjning”, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel. (Bild Svensk Handel)

Sveriges riksdag klubbade på onsdagen igenom regeringens kritiserade skatt på butikernas plastpåsar. Skatten – tre kronor för plastbärkassar och 30 öre för små tunna ”fruktpåsar” – träder i kraft den 1 mars, men skatten kommer inte att börja tas ut förrän den 1 maj i år. Skatten omfattar inte plastbärkassar som är avsedda för varaktigt bruk.

Organisationen Svensk Handel är starkt kritiskt till förslaget och kallar det för symbolpolitik och en ”förklädd grön skattehöjning”.

”Skatten på plastbärkassar är bara symbolpolitik och en förklädd ”grön” skattehöjning”, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel. (Bild Svensk Handel)

”Det är beklagligt att handeln blir måltavla för regeringens förklädda gröna skattehöjning. Skatten på plastbärkassar är symbolpolitik som saknar miljönytta”, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

Svensk Handel vänder sig också mot att skatten inte är differentierad. Regeringens förslag innebär att även de plastbärkassar, som är tillverkade av förnyelsebar eller återvunnen plast, straffbeskattas. Det motverkar handelsföretagens strävan att bidra till en cirkulär ekonomi.

”Handelsföretagens engagemang för att ta fram miljövänliga påsar ignoreras helt. Hade regeringen menat allvar med sin miljöpolitik, hade de istället valt att jobba tillsammans med handeln och premiera det aktiva hållbarhetsarbete som pågår”, säger Mats Hedenström

Skatten på plastbärkassar är en del i regeringens så kallade gröna skatteväxling där även skatten på elektronik ingår. Regeringen utreder även om en skatt på kläder ska införas.

”Hittills har vi bara sett lite av växling men mycket av skattehöjningar. Regeringens så kallade miljöskatter är felriktade och slår hårt mot svenska jobb i handeln. Det är extra illavarslande med tanke på att handeln befinner sig i en stor omställning med ökad internationell konkurrens”, säger Mats Hedenström.

Även organisationen Svensk Dagligvaruhandel stämmer in i den hårda kritiken mot plastpåseskatten.

”Dagens beslut i riksdagen sänder en olycklig signal till dagligvaruhandeln och de satsningar vi gör och har gjort på att ställa om plastförpackningar till att bli materialåtervinningsbara och fossilfria. Det som nu händer är att skatt införs på en produkt som handeln redan har fått in i det cirkulära systemet och gjort fossilfria. Vi hoppas nu att politikerna också tar sitt ansvar och följer utvecklingen av beslutet, huruvida det driver till andra konsumentbeteende och hur det påverkar klimatet”, säger Karin Brynell, VD i Svensk Dagligvaruhandel

Svensk Dagligvaruhandel skriver i ett pressmeddelande att organisationens medlemsföretag har ett gemensamt mål om att till år 2022 ska alla plastförpackningar vara materialåtervinningsbara och till år 2030 ska de bestå av fossilfri eller återvunnen plastråvara. När det gäller plastbärkassar specifikt är båda målen redan så gott som uppfyllda.

Den i dag beslutade lagen träder i kraft 1 mars, men själva skatten på plastbärkassar ska börja tas ut från 1 maj 2020. För konsumenterna förväntas skatten innebära att en vanlig bärkasse i plast, som används för att bära hem varor från matbutiken, kommer att kosta sex till sju kronor.

Enligt regeringen kommer plastpåseskatten att generera årliga skatteintäkter på 2,7 miljarder kronor. Skatteintäkterna ska sedan användas till att sänka skatten på arbete.

Vid onsdagens beslut i riksdagen röstade Moderaterna och Sverigedemokraterna emot förslaget.

Läs vidare

Hur kommer AI att forma framtiden för förpackningar?

Frågan i rubriken ställer Matt Reynolds, chefredaktör för amerikanska Packaging World i en intressant kommentar från början av året som vi fått tillstånd att publicera.
Mattx

Konica Minolta har positiv prognos för etikettåret 2023

Enligt Konica Minolta kan vi räkna med en fortsatt stark utveckling för digitaltryckta etiketter under år 2023.
Vittx

Trots oroliga tider storsatsar DS Smith

DS Smith investerar kraftfullt både i Värnamo och i Marietstad. I Värnamo byggs en helt ny fabrik.
PSTTO_230117-0017_MEDIAx

Förpackningsskrivare har uppgraderats efter feedback

Konica Minolta lanserar nu den andra generationen av sin digitala förpackningsskrivare, som kommer att få namnet PKG 1300i.
PKG-1300iX

Senaste nytt

Metsä får investeringsstöd från EU om de bygger nytt bruk

Muoto är namnet på en serie nya, fiberbaserade, förpackningar från Metsä Group. Koncernen funderar nu på att investera i ett eget bruk i Raumo, Finland, för produktionen och om det blir av har man förhandlats till sig upp till 85,5 miljoner euro via EU:s innovationsfond. Ett avtal om delfinansiering har undertecknats.
Muoto

Återvinnings- och värmeförseglingsbart papper nyhet från Billerud

Billerud har utvecklat ett återvinningsbart, värmeförseglingsbart papper designat för att ersätta plast i förpackningsapplikationer med höga krav på förseglingsprestanda och återvinningsbarhet.
Billerudx

PINC investerar i startupen Glenntex för att driva mer hållbar förpackningsinnovation

Pauligs riskkapitalgren, PINC, investerar i det göteborgsbaserade företaget Glenntex som med grafenförstärkta kompositer kan minska behovet av plast i nyproducerade förpackningar med upp till trettio procent.
Glenntex

Borealis har lanserat en ny LLDPE-film med åttiofem procent återvunnen PCR

Borealis har lanserat en återvunnen linjär LD-polyetenkvalitet, rLLDPE, som innehåller 85 procent PCR-material och 15 procent LLDPE-booster och är avsedd för flexibla förpackningsapplikationer som inte används för förpackning av livsmedel.
TeamBorealis_Werk_Linz_100225_008x