Regeringen har nu presenterat resultatet av en utredning om hur man ska minska nedskräpning och andra negativa miljöeffekter av engångsplast.
Utredningen, som är en s.k. bokstavsutredning *, har man tillsatt tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna för att försöka få ett helhetsgrepp i frågan och för att se hur man kan ansluta sig till EU:s kommande SUP-regler.
* En bokstavsutredare är, till skillnad från en kommitté, inte en egen myndighet utan biträder ett departement i arbetet med att utreda en specifik fråga. |
Vid en presskonferens den 15 december fanns miljö- och klimatminister Isabella Lövin på plats tillsammans med utredarna, Malin Johansson och Anna Cedrum.
”Plastmaterialen håller på att bli ett oerhört allvarligt problem”, inledde Isabella Lövin och tog döda valar och sjöfåglar med plast i magen som exempel. ”Speciellt är det engångsplasterna, som ställer till problem, vi ser en starkt ökande kurva för dem och utvecklingen måste brytas”.
”Plastmaterialen tar en allt större andel av våra fossila utsläpp i takt med att fordonsindustrin minska sina. Förbränningen av plast i våra sopor beräknas leda till utsläpp av 2,6 miljoner ton CO2 ekvivalenter, vilket motsvarar runt fem procent av Sveriges totala utsläpp”.
Isabella Lövin konstaterade att över 200.000 ton plastförpackningar kom ut på den svenska marknaden under år 2019 och att knappt hälften samlades in och av dem är det mellan 15 och 20 procent som materialåtervinns.
”Vi beräknar att utredningens föreslagna åtgärder kommer att leda till att mellan 30 och 40 procent fler plastförpackningar kommer att återvinnas och det motsvarar utsläppen från mellan 60.000 och 80.000 bilar i Sverige”.
”Det är tydligt att dagens plastanvändning inte är hållbar och att vi behöver göra något åt den”.
(Red: Vad som inte framkommer i utredningen är om man sett på hur mycket utsläpp plastanvändningen sparar genom till exempel sin låga vikt och förmåga att förlänga livslängden på livsmedel. Alternativa materiallösningar är inte sällan mer miljöpåverkande. Det finns alltid en plus- och en minussida, men tyvärr tenderar mycket att fokusera på det negativa.)
I det förslag, som lagts fram, har mycket hämtats från EU:s direktiv, som börjar gälla till sommaren 2021. Man är från utredarnas sida noga med att säga, att förslagen inte omfattar engångsplast inom hälso- och sjukvård.
I förslaget från utredarna säger man bland annat att man ska övergå till flergångsalternativ i stället för att använda engångsmuggar och engångsmatlådor.
”Vi vill vända trenden utan att minska försäljningen för de som levererar mat och dryck, både restauranger och take away. Vi föreslår att man ska erbjuda kunderna möjlighet att få livsmedlet serverad i en återanvändbar mugg eller tråg”, säger Anna Cedrum.
”Den som tillhandahåller detta ska också se till att det etableras en återanvändning, till exempel via ett pantsystem”.
”I vår utredning finns inget förbud mot engångsmuggar och engångstråg, men målsättningen ska vara att minska förbrukningen med 50 procent till år 2026”.
Däremot säger utredningen att man vill att engångsmuggar med mer än tio procent plast ska bli förbjudna och att kraven ska börja gälla från den första januari år 2024. De små aktörerna, som leverera under 100 muggar och tråg per dag, ska inledningsvis bara undantagna. De stora ska bygga systemen, dit de små sedan kan ansluta sig. Efter två år gäller dock 50 enheter.
I förslaget finns också krav på ökad användning av återvunnen plast.
”Återvunnen plast kan användas om och om igen och det ska vi ta vara på”, sade Anna Cedrum. ”Vi föreslår därför att en förpackning år 2030 måste innehålla minst trettio procent återvunnet material samt att en förpackning inte ska få komma ut på marknaden, om den har en utformning eller materialsammansättning som gör att den inte går att återvinna”.
I förslaget står att en förpackning ska anses kunna återvinnas om minst 75 viktprocent av materialet, som använts i den, kan återvinnas till säljbart material eller säljbara produkter.
Att återvunnen plast kan återvinnas om och om igen stämmer bara till viss del, man brukar säga att efter mellan fem och sju gånger så har så mycket av egenskaperna gått förlorade att material är oanvändbart.
Oavsett vilka beslut som tas får vi räkna med att nedskräpningen inte upphör på grund av dem. Därför föreslås också skräpavgifter på en rad produkter, som man identifierat via den nedskräpningsmätning som Håll Sverige Rent gjorde tidigare i år (Läs HÄR). Vad man kom fram till vid nedskräpningsmätningen framgår av bilden härintill.
”Producenterna blir pålagda en nedskräpningsavgift, som tar utgångspunkt från hur stor andel av skräpet, som en viss produktkategori utgör. Här pratar vi alltså inte bara förpackningar utan även till exempel cigarettfimpar, som beräknas bidra med 180 miljoner ton mikroplaster fördelat på 22 miljoner fimpar, i naturen årligen”, sade Malin Johansson.
Avgiften på en cigarett skulle bli 12,4 öre vilket ökar priset på ett paket cigaretter med 2:50 kr. Portionssnus får ett påslag på 3,9 öre per portion och en engångsmugg kommer att beläggas med ett påslag på 0,4 öre.
”Totalt beräknar vi att avgifterna kommer att generera 800 miljoner kronor och de pengarna ska gå till kommunerna för att stärka deras arbete med att städa. Dessutom vill vi ta bort den regel som säger att ringa nedskräpning inte är straffbart. Även en enstaka fimp ska kunna ge böter!”.
Packnews fick en kort, enskild pratstund med Isabella Lövin efter presskonferensen och passade på att fråga varför man i alla dess åtgärder, inklusive skatten på bärkassar, inte premierar användningen av bioplaster, när man har så mycket fokus på fossila utsläpp.
”Det enkla svaret är att biobaserade material också skräpar ner i naturen, även om de kanske har en snabbare nedbrytningstakt, därför har vi ur nedskräpningssynpunkt inte velat undanta dem”, svarade hon.
Anna Cedrum lade till att bioplaster är en så liten andel av totalen samt att det krävs odlingsmark för att kunna få fram råvaran och det gör att man måste vara försiktig i ställningstagandet. Det är bättre att använda den plast, som redan tillverkats, menade hon.
( Red: En kommentar här måste vara att det finns ett stort informationsbehov gentemot våra beslutsfattare och utredare. Landutnyttjandet är till exempel minimalt, idag bara 0,02 procent av den odlingsbara ytan på jorden, och även om all fossil plast skulle ersättas med bioplast, skulle man inte nå upp till mer än runt fem procent av ytan.)
Den 15 mars 2021 ska remissvaren för den här bokstavsutredningen ha kommit in.
Isabell Lövin fick också frågan om var de föreslagna skatterna på till exempel sju kronor för engångsmuggar tog vägen i den här utredningen.
”Den är helt fristående från den här utredningen och ligger ute på remiss där sista remissdagen är den 31 december. Vi inväntar därmed svaren, innan vi har ställning i den frågan”, var hennes svar.
Text Bo Wallteg