Nationellt centrum ska göra användning av plast hållbar

PUBLICERAD: 29 november 2022
UPPDATERAD: 25 januari

RISE tillsammans med industri, akademi och branschorganisationer startar ett nationellt centrum för hållbar plastanvändning. (Bild RISE/pressbild)|Anna Wiktorsson är forsknings- och affärsutvecklare på RISE. (Bild RISE)

I januari 2023 startar svenska forskningsinstitutet RISE tillsammans med industri, akademi och branschorganisationer ett nationellt centrum för hållbar plastanvändning.

”Vi behöver plast och plasten kan, tvärtemot vad man kanske ofta tror, hjälpa oss att leva mer cirkulärt och hållbart. I vardagslivet är plasten ofta det som gör att vi kan spara mat och minska svinnet”, säger Anna Wiktorsson, forsknings- och affärsutvecklare på RISE.

”Vi ska ha rätt plast på rätt plats. Och den plast vi använder ska såklart både vara hållbar och användas på ett hållbart sätt. Det här är en utmaning många företag brottas med utifrån både sina egna mål, beställares krav och nya lagar. Det handlar om att medvetet se vad det är för produkt som ska tillverkas, vilken miljö den ska användas i, hur lång livslängd den kan designas för, om den kan göras återanvändningsbar och till sist om den kan samlas in och återvinnas. Ofta kräver det utveckling i flera delar av värdekedjan som inkluderar design, materialval och tillverkningsprocesser, men också sådant som spårbarhet, märkning och inte minst kvalitetssäkring och certifiering” framhåller Anna Wiktorsson.

Anna Wiktorsson är forsknings- och affärsutvecklare på RISE. (Bild RISE)

Anna Wiktorsson exemplifierar med RISE:s samarbete med fordonsindustrin, där man i olika projekt utvärderar material och komponenter, som användas i bilar, för att se vilka delar som går att byta till återvunna material med samma eller bättre prestanda.

”I andra sammanhang är återvinning inte ett alternativ. Plast, som används i sjukvården, kan till exempel vara kontaminerad, och då kan det vara bättre att försöka ersätta petroleumbaserad plast med bioplaster. Det kräver produktutveckling för att sjukvårdspersonalen inte ska uppleva någon försämring med materialbytet och i det arbetet verifiering och certifiering så att vi verkligen vet att det fungerar”, menar Anna Wiktorsson.

I det nationella centrat ingår att RISE tillhandahåller testbäddar kring såväl återvinning som beständighet och livslängdsbedömningar. De används av industrin i utveckling av nya material, produkter och processer, men också i forskningsprojekt som driver utvecklingen framåt inom dessa områden. Inom återvinning är den mekaniska återvinningen dominerande, men kemisk återvinning behövs i större utsträckning för att kunna hantera sammansatta material som blir allt vanligare på marknaden.

”Det är erfarenheten av att arbeta med olika delar av industrin, som vi bygger vidare på i det nya centret för hållbar plast. Genom samarbete, rådgivning och testning vill vi hjälpa industrin att bli bättre på att göra rätt insatser från början”, säger Anna Wiktorsson.

En drivkraft bakom centret har varit industrins behov av en samarbetspunkt mellan storbolag i slutproduktion och ofta mindre företag i leverantörsledet. För att storbolagen ska nå sina hållbarhetsmål måste leverantörerna förändra sina processer och det kräver nya samarbetsformer. Inom centret hoppas man kunna mötas i andra roller än de som storbolag och underleverantör, och hitta lösningar tillsammans.

Men det finns en länk till i värdekedjan:

”I slutändan handlar det också om kunderna. Om ett sugrör är av plast eller papper spelar ju mindre roll om det ändå inte återvinns som det ska, utan hamnar på fel ställen. Ska hållbarhetsmålen nås kan det inte bara handla om att byta ett material mot ett annat, utan om att använda mindre av det som inte behövs. Och visst – här kan också företagen göra mer. Idag bygger affärsmodellerna i väldigt stor utsträckning på att sälja mer. Kollegor här på RISE stödjer företag i att utveckla tjänster för service, underhåll och reparation vid sidan av traditionell produktion. Då kan företagen tjäna på att produkterna används längre”, avslutar Anna Wiktorsson.

Läs vidare

Hur kommer AI att forma framtiden för förpackningar?

Frågan i rubriken ställer Matt Reynolds, chefredaktör för amerikanska Packaging World i en intressant kommentar från början av året som vi fått tillstånd att publicera.
Mattx

Konica Minolta har positiv prognos för etikettåret 2023

Enligt Konica Minolta kan vi räkna med en fortsatt stark utveckling för digitaltryckta etiketter under år 2023.
Vittx

Trots oroliga tider storsatsar DS Smith

DS Smith investerar kraftfullt både i Värnamo och i Marietstad. I Värnamo byggs en helt ny fabrik.
PSTTO_230117-0017_MEDIAx

Förpackningsskrivare har uppgraderats efter feedback

Konica Minolta lanserar nu den andra generationen av sin digitala förpackningsskrivare, som kommer att få namnet PKG 1300i.
PKG-1300iX

Senaste nytt

Intressant maskinell origamiteknik ger nya förpackningsstrukturer

Finlands tekniska forskningscenter VTT har i samarbete med Aalto-universitetet och finska industripartner utvecklat en ny teknik för att forma kartong i en unik kontinuerlig process för att skapa origami-inspirerade strukturer för fiberbaserade förpackningsmaterial.
Fold_e-com+cosmetics+packagingx

Rör vid flaskan och etiketten lyser upp

Coca-Cola har lanserat en speciell förpacknings med "Thor"-tema i begränsad upplaga i Brasilien. Den är försedd med OLED-teknik (Organic LED) från tyska Inuru. Tryckt elektronik har varit ett diskussionsämne i rätt många år inom förpacknings- och etikettindustrin, men det riktiga genombrottet har låtit vänta på sig. Möjligen är det Inuru som kommer att stå för det.
Thors

UPM Raflatac stänger fabrik i Tyskland

UPM Raflatac har beslutat sig för att permanent stänga sin fabrik i Kaltenkirchen i Tyskland för att förbättra organisationens samlade effektivitet och räntabilitet.
raf_tim-kirchen-appointment

United Bankers skogsfond köper FiberLean

United Bankers fond Forest Industry Green Growth Fund (UB FIGG), har köpt etthundra procent av aktierna i FiberLean Technologies Ltd. Fiberlean tillverkar utrustning för framställning av MFC (Mikrofibrillär cellulosa) som ger pappersmassa nya egenskaper.
David-Walker