En ny opinionsundersökning visar att svenskar är positiva till hårdare regler för plastanvändning för att komma åt problemen med plast. ”Ett guldläge för beslutsfattare att driva igenom en mer långtgående plastpolitik”, menar statsvetare i Lund.
”Vår undersökning visar att svenskar tycker att nuvarande plasthantering innebär stora miljöproblem, och att man gärna ser hårdare tag från politiskt håll. Störst ansvar för att ta itu med problemen lägger befolkningen på industrin, men även individer och EU:s institutioner ses som viktiga spelare”, säger Karl Holmberg, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.
I undersökningen – som genomfördes av SOM-institutet – fick de som deltog ta ställning till 18 förslag på hur plast kan regleras. Resultaten visar att samtliga förslag, oavsett hur långtgående de var, har stöd i opinionen. Emellertid – och kanske inte så överraskande – fick mjukare förslag som standardiserad information på förpackningar, att nya produkter ska kunna återvinnas, och statlig subvention av miljövänligare materialproduktion, ett högre stöd. Mer tvingande insatser, som skatt på engångsprodukter, förbud mot fossilbaserad plast år 2030, samt att butiker som säljer produkter av plast också ska erbjuda reparation, fick däremot mindre stöd.
Stora skillnader mellan grupper
Undersökningen visar dock på stora, signifikanta skillnader mellan grupper. Kvinnor är betydligt mer positiva till långtgående åtgärder än vad män är. Även vänster- och högerväljare skiljer sig åt – vänsterväljare ställer sig bakom en hårdare plastpolitik i högre grad än de till höger.
Pantsystem sticker ut
Vissa förslag sticker dock ut i undersökningen, såsom ett utökat pantsystem. Trots att konsumenten betalar mer för produkten i affären får denna reglering högt stöd i alla
samhällsgrupper. Det är också den typ av åtgärd som pekas ut som mest effektiv för att komma åt plastproblemen. Även tull på importerad fossilbaserad plast har ett starkt stöd hos svenskarna.
”I Sverige upplevs pantsystemet som opolitiskt, kanske eftersom vi är vana vid det. Att utöka systemet med fler produkter kan därför vara ett bra första steg framåt, både vad gäller att skapa legitimitet för ytterligare åtgärder och bidra till mer återvinning”, säger Karl Holmberg.
Olika vägar framåt
Karl Holmberg och hans forskarkolleger ser olika vägar framåt för att skynda på omställningen och undvika onödig polarisering av plastpolitiken på basis av ideologi och kön.
Dels är ”best practice” viktigt för att lära av lyckade exempel på annat håll. I Australien används t.ex. ett enhetligt system för att märka upp hur förpackningar ska återvinnas och därmed underlätta återvinningen för konsumenter. Och i tyska staden Freiburg används återanvändbara dryckesbägare i ett lokalt system som nästan har ersatt engångsbägare.
Dels bör insatser göras stegvis – via regleringar med mycket högt stöd, eftersom de kan bidra till att skapa goda förutsättningar, och successiv acceptans, för mer långtgående politiska åtgärder.
Sist men inte minst kan utopiska eller dystopiska berättelser om framtiden spela en avgörande roll för att skapa en vision om vad vi arbetar för eller till varje pris vill undvika.
”Det är inte en naturlag att kvinnor och vänsterväljare prioriterar plastproblemen högre. Berättelser kring en mer hållbar användning av plast, som tilltalar olika grupper, även en manlig publik som står till höger, kan här vara viktiga verktyg för att åtgärder ska uppfattas som effektiva och välriktade”, säger Johannes Stripple, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen.
”På sikt måste vi höja ambitionsnivån, och då kommer mer långtgående förändringar, som bygger på resurssmart användning där återbruk, reparation och delning får en mer given roll i våra konsumtionsmönster, att krävas, avslutar han.
Rekommendationer från forskarna:
- Det finns i allmänhet ett stort stöd för att ta itu med de problem som är kopplade till plast. Beslutsfattare bör inte vara rädda för att reglera bort plastens avarter.
- Tillämpa stegvis förändring och best practice. Börja med policies med mycket högt stöd och lär av lyckade exempel på andra platser, men kommunicera också visionen om en mer långtgående hållbar plastanvändning i en närstående framtid.
- Det finns ett klart stöd för ett utökat pantsystem. Pantprincipen har stor potential då den resulterar i att värdet av förpackningen indirekt bibehålls efter dess användning -således kan en expansion av pantsystemet till fler kategorier av förpackningar vara ett effektivt steg framåt.
- Svenskar stöder en tullsats på importerad fossilbaserad plast. Inkluderandet av petrokemiska produkter i EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) har sannolikt allmänhetens stöd.
- I längden är plastanvändning kopplad till en större fråga kring en ohållbar konsumism. Återanvändning, utlåning, delning och i vissa fall minskad konsumtion är nödvändigt. Berättelser kring framtidens hållbara materialanvändning kan spela en viktig roll i detta skifte.
Om undersökningen:
Syftet med undersökningen, som inkluderade enkätsvar från 1069 personer, och genomfördes med hjälp av SOM-insitutet, var att undersöka hur svenska folket ställer sig till diverse regleringar av plast. Intervjupersonerna fick bland annat ta ställning till en blandning av 18 förslag – som omfattade allt från ”mjuka” uppmuntrande åtgärder, styrmedel baserade på ekonomiska incitament till mer reglerande och befallande påbud.
En rapport har tagits fram baserat på undersökningen: The future of plastics? Swedish public opinion on plastics policies. Den är skriven av Karl Holmberg, Sara Persson och Johannes Stripple.
Forskningen genomfördes inom ramen för forskningsprogrammet STEPS, Sustainable Plastics and Transition Pathways, som leds från Lunds universitet.
