En stor andel av de plastprodukter, som hamnar i Svensk Plaståtervinnings stora anläggning i Motala, är icke-förpackningar, som dessutom ofta innehåller brandfarliga batterier.
Svensk Plaståtervinning skriver i ett pressmeddelande att förändrade levnadssätt och konsumtionsmönster under Covid-19-pandemin har gjort att plastanvändningen och sorteringen av plastförpackningar nu har ökat i Sverige. Men många hushåll slänger även plastbaserade icke-förpackningar i kärlen för plaståtervinning. En del av dessa felsorterade plastprodukter, som till exempel leksaker, eltandborstar, etc., innehåller dessutom kvarglömda batterier, vilket är en stor brandfara och som orsakat ett antal bränder i återvinningsanläggningen.
”Batterier, som är kvar i plastprodukter, är ett stort problem för oss i och med att de antänder och börjar brinna. Framförallt är det batterier, som är kvar i leksaker, men vi får även in ett stort antal cykelbatterier”, berättar Karin Petersson, operativ chef på Svensk Plaståtervinning.
Den stora mängden batterier som felaktigt källsorteras är ett stort problem för Svensk Plaståtervinning då de kan fatta eld, vilket både förstör maskinerna och leder till att räddningstjänsten får rycka ut.
Av allt som kommer till anläggningen i Motala beräknas 30–35 procent vara andra saker än plastförpackningar.
”Det är kanske inte självklart för alla hur de ska sorteras i och med att de innehåller plast, så då hamnar de hos oss”, säger Karin Petersson.
Att svenskar nu lämnar mer plast till återvinning är enligt Svensk Plaståtervinning ett resultat av ändrade levnads- och konsumtionsmönster under Corona-pandemin.
”Vi såg en tydlig effekt redan i mars, när svenskarna började vara hemma mer och en del också bunkrade varor. Uppgången gjorde att vi fick ansöka om att utöka transporterna till och från vår anläggning i Motala. Från mars till och med mitten på juni hade vi tagit emot cirka 23.400 ton plastförpackningar.”, säger Karin Petersson.
Skillnaden i plaståtervinningen mellan februari och april, när Sverige hade samhällsspridning av Covid-19, blev enligt Svensk Plaståtervinning hela 40 procent. Eftersom februari traditionellt är en låg månad volymmässigt innebär detta en ökning med 15 procent på helårsbasis.
I Motala har Svensk Plaståtervinning Europas effektivaste anläggning för sortering av plastförpackningar och kapaciteten på 120.000 ton per år är fullt tillräcklig för att kunna ta emot alla svenska hushållsförpackningar och sortera ut de vanligaste fraktionerna, så att de kan bli till nya plastprodukter. Även om återvinningen nu ökar i Sverige är det idag bara 15–20 procent av alla plastförpackningar, som används, som hamnar i Motala-anläggningen och blir till nya produkter. Resten går till förbränning, vilket är mycket sämre för klimatet. Att återvinna plast ger hela 30–40 procents lägre koldioxidutsläpp än förbränning.
”Allt fler har fått upp ögonen för plastens kretslopp och återvinning vilket är positivt. Nu hoppas jag att svenskarna fortsätter att sortera och återvinna mer plast”, säger Karin Petersson.