KTH-forskning: Vetekli blir antioxidant förpackningsfilm

PUBLICERAD: 17 april 2017
UPPDATERAD: 25 januari

Hundratusentals ton svenskt vetekli används varje år som djurfoder. Men nu kliet kan även användas som råvara för tillverkning av förpackningsfilm|som ersätter oljebaserad plastfilm. (Foto: Peter Ardell)|Andrea Ruthes är en av KTH-forskarna bakom projektet med vetekli.

Varje år används hundratusentals ton svenskt vetekli till djurfoder. Nu har forskare vid KTH hittat ett hållbart sätt att förädla kliet, så att det istället kan användas som råvara för tillverkning av biobaserad förpackningsfilm.
Tio procent av veteproduktionen består av vetekli, det vill säga de skal, som omgärdar sädeskornen. Det motsvarar 300.000 ton kli om året enbart i Sverige. En del kli används för fiberberikning av livsmedel, men eftersom människans matsmältning inte fullt ut kan tillgodogöra sig kliet, går den största delen till djurfoder.

Men nu har forskarna alltså kommit fram till att vetekliet även kan användas inom förpackningsområdet. Bakom arbetet vid KTH står forskaren Andrea Ruthes och universitetslektorn Francisco Vilaplana på avdelningen för glykovetenskap. De berättar att det finns stor forskningsexpertis på lärosätet runt polysackarider, en typ av socker med stor komplexitet. 

”Det vi nu har gjort är att använda vatten och enzymer för att under högt tryck och värme extrahera bioaktiva polysackarider från just vetekli”, berättar de.

En viktig poäng är att det just är vatten som används som lösningsmedel.

”Att använda enzymer som biokatalysatorer – ja, mer hållbart kan det inte vara. De biomolekyler, som vi extraherar, har för övrigt antioxidanta egenskaper. Vårt främsta forskningsbidrag är nog att vi använder vatten tillsammans med enzymerna, för vattnet förstör inte detta antioxidanta särdrag. Då får vi antioxidanta biopolymerer”.

Francisco Vilaplana berättar att bioaktiva polysackarider kan användas på flera sätt, till exempel som en syrebarriär runt mat i form av en film.

”Exempelvis kan man paketera kött med materialet baserat på polysackariden. Då kan man välja bort den plast baserad på olja, som används idag”, säger han.

De utvunna bioaktiva polysackariderna, hemicellulosa och oligosackarider, ska därtill ha en prebiotisk inverkan på nyttiga bakterier.

Forskarna har beviljats ett anslag från Formas på tio miljoner kronor för att vidareutveckla tekniken i samarbete med Lantmännen, Novozymes och Chalmers.

Text Carina Malm

 

 

Läs vidare

Hur kommer AI att forma framtiden för förpackningar?

Frågan i rubriken ställer Matt Reynolds, chefredaktör för amerikanska Packaging World i en intressant kommentar från början av året som vi fått tillstånd att publicera.
Mattx

Konica Minolta har positiv prognos för etikettåret 2023

Enligt Konica Minolta kan vi räkna med en fortsatt stark utveckling för digitaltryckta etiketter under år 2023.
Vittx

Trots oroliga tider storsatsar DS Smith

DS Smith investerar kraftfullt både i Värnamo och i Marietstad. I Värnamo byggs en helt ny fabrik.
PSTTO_230117-0017_MEDIAx

Förpackningsskrivare har uppgraderats efter feedback

Konica Minolta lanserar nu den andra generationen av sin digitala förpackningsskrivare, som kommer att få namnet PKG 1300i.
PKG-1300iX

Senaste nytt

Unitedprint börjar sälja material till förpackningsindustrin

Unitedprint som driver onlinetryckeriet Print24 börjar sälja material via sitt varumärke Infowerk. Det handlar bland annat om papper, plåtar och kartong.
Toivo

Mikrovågor ett alternativ vid plaståtervinning

När det gäller återvinning av plastförpackningar är det mekanisk eller kemisk återvinning som är alternativen. På Drupa presenterades ett annat alternativ, ett alternativ till kemisk återvinning, där mikrovågor gör jobbet.
Florian Turkx

Skånsk besserwisser finalist i avfallsvärldens "Eurovision"

Ungdomar är enligt en färsk undersökning sämst på att sortera plastförpackningar. Kampanjen "Var inte en Styrbjörn" har genom humor försökt öka medvetenheten.
Sysav_Kampanjbild_Styrbjorn_EWWR

Tidsgränserna skjuts fram i US Plastics Pact

Många stora varumärkesägare har problem med att leva upp till löftena om att minska användningen av plastförpackning, att använda mer återvunnet material och att designa dem rätt. Målåret har i många fall varit 2025, och de flesta klarar inte det. US Plastics Pact är ett exempel där man nu knuffar fram målsättningarna.
dreamstime_m_21631432