Att flexobranschen lever och mår bra måste vara huvudslutsatsen på heldagsarrangemanget som danska Flexo Forum och Sweflex hade satt ihop under namnet Absolute Flexo Future.
Knappt tvåhundra deltagare hade samlats på Marienlyst Strandhotel nära Helsingör för att höra hur framtiden ser ut för flexobranschen.
Innan det blev tekniskt och väldigt framåtblickande inledde ”flexotryckslegenden” Mogens Lindstrøm med en tillbakablick på flexoindustrin och hur det hela startade för honom samt vilka personer som betytt mycket, både i Danmark och Sverige, för branschens utveckling.
Motstridiga krav från konsumenter
Mogens följdes av en mycket intressant presentation från Thomas Roland från Coop Danmark gav sedan en mycket intressant presentation där han berättade om sina och Coops utmaningar för att möta både lagstiftning och konsumentkrav beträffande förpackningar.
Han menade att de upplever stora krav på sin etik, utan att den politiska sidan nödvändigtvis vill ställa sig bakom det. Det innebär att det är upp till den enskilda butikskedjan, som också måste ta risken själv om ett initiativ inte har önskat konsumentstöd. Och konsumentstöd är en utmanande kvantitet, eftersom den sällan baseras på fakta, utan på tyckande. Som exempel nämnde han att de i en studie hade funnit att de två största önskemålen deras kunder har är att avskaffa all plast och att minska matsvinnet. Men med den kunskap och den teknik som finns tillgänglig idag är de två önskemålen minst sagt motsägelsefulla. Mer om Thomas Rolands föredrag kommer i andra utgåvan av tidningen Packnews.
Flexo tjugo år in i framtiden
För att få en uppfattning om vart flexo är på väg hade arrangörerna bjudit in ett antal ämnesspecialister, främst från leverantörssidan.
Werner Schwab från Heidelberg tog en titt in i framtiden för flexo genom att berätta om företagets nya Boardmaster flexomaskin. Och det är en imponerande maskin för kartongtryck med en utskriftsbredd på 1,65 meter och en hastighet på sexhundra meter per minut. Det mest imponerande är nog att det är en maskin som kan växla mellan jobb utan att stanna. Det kan göras eftersom man har två tryckenheter på varje arbete. Du stänger helt enkelt av den ena och den andra i farten. Medan ett jobb pågår förbereds nästa. Plåtarna (som är hylsor) är monterade i en scanner, som med stor precision läser av diameter, djup och strukturer samt den tryckta bilden. Detta inkluderar även en validering som kan stoppa felaktiga tryckplåtar. Allt detta laddas in i tryckmaskinen, vilket gör alla justeringar blixtsnabbt i växlingen mellan två jobb.
Det är Heidelbergs AI-baserade Intellitune som ligger till grund för denna omfattande automatisering och inte minst gradvisa vidareutveckling, så att maskinen i slutänden är operatörsfri. Intellitune har utvecklats för offsetproduktion, men kan även användas i flexosammanhang.
Heidelberg har redan sålt tio Boardsmasters och hävdar att användare sparar upp till nittio procent på både omställningstid och spill.
Maskinen är för stor för att visas på Drupa, men de kommer att demonstrera ett enda torn och sedan kan intresserade boka en resa till Heidelbergs democenter i Wiesloch under mässan.
Flexo står starkt – men utvecklingen talar sitt eget språk
Windell McGill från BW Converting Solutions hade ansträngt sig för att titta på branschstatistik och prata med kollegor om utvecklingstrender och hade därmed mycket ammunition för sitt inlägg om framtiden för flexo.
Hans första poäng var att bläckstråleskrivare först nu verkligen hittar in på marknaden och att utvecklingen av tekniken har exploderat de senaste åren. I rullbaserad bläckstråle är hastigheterna upp till över etthundra meter per minut. Det är fortfarande en bit kvar jämfört med de snabbaste flexomaskinerna, men utvecklingen går snabbt nu. Färgtekniken blir också allt mer avancerad och innehåller nu möjligheten att skriva ut vattenbaserad färg på annat än papper.
Tittar man ner på de olika segmenten så är etikettbranschen det segment som tagit till sig digitaltryck. Idag beräknas andelen etiketter som trycks med digital teknik vara någonstans mellan tjugo och trettio procent. I ett annat sammanhang har jag nyligen hört att förväntningen är att 2030 ska det vara över femtio procent. Vid tillverkning av flexibla förpackningar är andelen fortfarande så liten att den knappt går att mäta.
Men en annan betydande trend som Windell McGill påpekade var att upplagorna minskar. Han visade en översikt över hur olika branscher använder flexibla förpackningar (mat, dryck, hälsa etc.) och hur de fördelade sig på upplagestorlekar. Siffrorna visade att cirka en procent finns i seriestorlekar under ettusen kvadratmeter, 2,8 procent mellan ettusen till femtusen, trettioåtta procent mellan fem och femton tusen och femtiotre procent över femton tusen. Men utvecklingen tyder på att cirka en procent årligen från och med nu kommer att flytta en kategori så att det nästa år är två procent som är under ettusen kvadratmeter och nio procent som finns mellan ettusen till femtusen kvadratmeter etc. Det i sig gör det mer intressant för digitala lösningar. Dessutom kommer brytpunkten mellan digitalt och flexo att förskjutas, eftersom det digitala successivt blir snabbare och billigare, vilket är en helt naturlig utveckling för en produkt som mognar på en marknad.
Men även med dessa utvecklingstrender kommer det att dröja många år innan flexo inte längre är den dominerande tekniken på marknaden.
Kraven på tryckfärger ökar snabbt
Lewis Taylor och Mark McColl från Flint Group pratade om utmaningarna med och utvecklingen av tryckfärger. Det handlar bland annat om en begränsning av de råvaror som kan användas. Både på grund av lagstiftning, men också på grund av allmän knapphet. Deras utmaning är att de å ena sidan måste producera så standardiserade produkter som möjligt, å andra sidan måste de möta olika krav i olika delar av världen och är ständigt under press att utveckla färger för nya behov (teknik, media, etc.). De efterlyste ett mycket närmare samarbete mellan tryckerier, varumärkesägare, materialleverantörer och dem själva för att möta de många kraven på bästa och snabbaste sätt.
ECG-färger kommer att kunna lösa åttio procent
Dr. Kai Lankinen har doktorerat genom att skriva en avhandling om Extended Color Gamut (ECG). Det har lett till att han nu har en konsultverksamhet kring detta och bland annat föreläser på konferenser som Absolute Flexo Future.
Budskapet är att du kan trycka de allra flesta dekorfärger med EKG-färger. Detta ger fördelen att du inte behöver byta färger i maskinen då och då, och slipper en hel del om- och inställningar.
Resultaten som hans eget konsultföretag har dokumenterat är att man sparar tjugoen procent tryckfärg, femtio procent CO2-utsläpp, sextiotre procent på minskat materialspill, sjuttiotvå procent på inställningstid och nittiotre procent på tvättning.
Han är också tydlig med att det är tjugo procent av alla jobb som inte går att producera med EKG. Men rådet är att säga ’det är bara synd’ eller att köra det på en annan maskin, internt eller externt.
AI kommer att spela en stor roll – även inom flexo
Petr Blasko från den tjeckiska flexomaskinleverantören SOMA, berättade om sitt arbete med artificiell intelligens. Han pekade på fem områden av vad han kallade verktyg för personlig effektivitet, som inkluderar verktyg för förpackningsdesign, stödassistenter, utbildningsverktyg, arbetsinställning och kvalitetskontrollassistenter.
Den andra kategorin han ser AI användas i är optimeringsverktyg, där de syftar till att utveckla en övergripande automatisk produktionsplanering, precis som man kan optimera energiförbrukningen och låta AI övervaka maskinen i syfte att undvika produktionstoppar och i stället säkerställa planerade underhållsstopp.
Snabb hjälp för icke-programmerare
Dagen avslutades med en välupplagd presentation från tv-journalisten Nikolaj Sonne, som berättade om utvecklingen av AI och hur vi kommer att använda den inom allt fler områden.
Han förklarade att AI har gått från att vara ett klassificeringsverktyg till att vara ett kreativt verktyg (generativt) och att det därför hittar många nya användningsområden. En av de mycket viktiga sakerna är att man med AI inte längre behöver vara programmerare för att kunna producera datorkod, webbsidor osv.
Du kan förklara för AI:n i text (och snart även i tal) vad du vill, och sedan skriver AI:n koden.
