I valrörelsen lovade högeralliansen – och Sverigedemokraterna – att den omtvistade skatten på handelns plastpåsar skulle avskaffas, om man kom i regeringsställning. Men när den nya regeringens finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade sin budget så var skatten kvar. Nu är ilskan och besvikelsen stor i branschen över det svikna löftet!
”Vad i hela friden hände? Plastpåseskatten blir kvar trots tydliga löften om att den skulle bort! Den återvunna plastpåsen, ett av svensk industris bästa exempel på cirkulära plastflöden, förtjänar ett bättre öde. Kom igen nu Ulf!”, säger Andreas Malmberg, VD och koncernchef i plastföretaget Trioworld.
När plastpåseskatten infördes år 2020 innebar det att handelns bärkassar i plast – som ofta fått tjäna som sop- och avfallspåsar efter hembärandet av varor – blev betydligt dyrare för konsumenterna. I de flesta fall steg påspriset från tre till sju kronor. Och de beräknade skatteintäkterna för staten blev inte de förväntade – i stället steg försäljningen av återanvändbara kassar samt papperspåsar och inte minst av plastbaserade avfallspåsar på rulle, vilka oftast dessutom är producerade utanför Sverige.
IKEM (Innovations- och kemiföretagen i Sverige), som med sina 1.250 medlemsföretag är en viktig och tung aktör i branschen, var redan från början kritisk till plastpåseskatten. Och dagen innan den nya regeringens budget skulle presenteras, skrev IKEM i ett pressmeddelande att man förväntade sig att plastpåseskatten skulle vara avskaffad.
”Regeringspartierna M, KD, L och samarbetspartiet SD har sedan tidigare aviserat att de ska avskaffa plastpåseskatten. Nu förväntar vi oss att det sker! Företagen vill ställa om sitt arbete för en mer cirkulär ekonomi så att all plast kan återvinnas. Skatten sätter käppar i hjulet för det”, skrev Henrik Oxfall, plastexpert på IKEM, i pressmeddelandet.
Men IKEM:s förhoppningar att vallöftet skulle hållas kom på skam och nu är irritationen och besvikelsen stor i organisationen.
”Det är ett svek. Vi har tolkat regeringen som att den verkligen vill titta på klimatområdet utifrån vad som är effektivt. Och plastpåseskatten är inte ett effektivt styrmedel vad gäller klimatomställning, men den finns ändå kvar! Vi är besvikna i dag”, sade IKEM:s näringspolitiske chef Nils Hannerz, när det stod klart att skatten ska bli kvar.
Den omtvistade skatten infördes som en del av det så kallade januariavtalet mellan S, L, C och MP, men bara ett år efter införandet ångrade Liberalerna sig och tog bort skatten i sin egen budgetmotion.
”Nu ser vi effekten av skatten. Den är negativ. Den fyller inte sin funktion”, sade då Jakob Olofsgård, liberalernas ledamot i miljö- och jordbruksutskottet.
Plastpåseskatten kritiserades från början också starkt av Moderaterna och Sverigedemokraterna som kallat skatten för ”dyr och ineffektiv symbolpolitik” och som påtalat att den inte alls inbringat de skattemedel dåvarande regeringen aviserat.
Men trots kritiken och trots det klart uttalade löftet under höstens valrörelse att skatten skulle avskaffas, så är den ändå kvar…
”Regeringens val att behålla plastpåseskatten är ett löftesbrott. Det är anmärkningsvärt. Förtroendet för politiker blir inte bättre, när det blir så här” , säger Peter Stenström, VD på företaget Gaia Biomaterials, till Tidningen Näringslivet.
Helsingborgbaserade Gaia Biomaterial producerar bland annat bärkassar av det egentillverkade biobaserade materialet Biodolomer och man har fört en bitter kamp med Skatteverket för att få sin kasse skattebefriad eftersom den kan återanvändas upp till 50 gånger, enligt tester av forskningsinstitutet RISE, och därför borde tillhöra den typ av flergångskassar, som inte omfattas av skatten.
Men Skatterättsnämnden har slagit fast att Gaias påse ska omfattas av skatten – och företaget har nu dragit ner sin produktion från cirka två miljoner påsar i månaden till 25.000, samt antytt att man kanske skulle flytta produktionen utomlands.
”Vi har valt att behålla maskinerna, tills vi vet om vi kan återuppta full produktion igen. Om skatten avskaffas skulle det för vår del innebära att vi skulle kunna nyanställa och växa ekonomiskt”, säger Peter Stenström.
Bo Wallteg, chefredaktör för nyhetssajten Packnews och branschtidningen nord emballage, förstår den ilska och besvikelse, som nu genomsyrar branschen och de svenska plastaktörerna. Men han ger också en hoppfull hint om att den kritiserade plastpåseskatten kanske ändå inte blir så långlivad trots allt:
”Jag har fångat upp signaler från källor med insikt att det är mycket möjligt att plastpåseskatten försvinner i samband med vårbudgeten. Allt hanns inte med på den korta tid man hade på sig att få fram budgeten. Låt oss hoppas att det stämmer!, säger Bo Wallteg.
