Interpack och Scanpack inleder samarbete. Var sjunde människa på jorden lider av undernäring. Samtidigt slänger vi i västvärlden massor av mat. Under Scanpack på Svenska Mässan introduceras Save Food initiativet i samarbete med Interpack och med stöd av FN-organen FAO och UNEP. Med bättre förpackningar kan världssvälten minskas.
Save Food, en kombinerad utställning och konferens, får skandinavisk premiär i oktober 2015 under Scanpack, Nordens största förpackningsmässa på Svenska Mässan i Göteborg. Initiativet kommer från Interpack, världens största förpackningsmässa i Düsseldorf, i samarbete med FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, och UNEP, FN:s miljöprogram. Runt 200 industriföretag har på kort tid anslutit sig till projektet.
Anna-Lena Friberg, affärsansvarig för Scanpack, välkomnar Save Food:
– Vi är oerhört glada för att kunna ta upp en hållbarhetsfråga, som i högsta grad handlar om mänsklighetens överlevnad, på vår agenda. Det här är en fråga som berör alla, från lokal till global nivå, säger hon.
– Det är också glädjande att Interpack och Messe Dûsseldorf har valt Scanpack som sin samarbetspartner i Skandinavien då vi redan arbetar aktivt med dessa frågor.
Enligt FAO lider närmare en miljard människor av svält och undernäring. Samtidigt slänger vi i den rika delen av världen 25 procent av all mat vi köper, var fjärde matkasse går rätt ner i soporna. Det samlade matsvinnet skulle kunna föda världens hungrande befolkning tre gånger om. Hälften av USA:s matsvinn skulle räcka att mätta alla svältande. Problemet är: hur ska det gå till? En del av svaret är bättre förpackningar.
En av dem som ser möjligheterna är Elisabeth Borch, chef för mikrobiologi och processhygien på SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik:
– Bättre förpackningar, i kombination med utvecklad processhygien, ökar definitivt förutsättningarna att mätta världen, säger hon.
– Alla lösningar som bevarar, som hämmar de processer som gör att livsmedel bryts ned, skapar ökade förutsättningar att minska svinnet.
Mikroorganismernas aktivitet avgör hur länge kyllagrade livsmedel håller. Med kylan minskas tillväxthastigheten. Samtidigt bidrar förpackningen i hög grad till hållbarheten, konstaterar Elisabeth Borch.
– Principen är att ju mindre syre man har och ju mer koldioxid man har i förpackningen, desto långsammare växer mikroorganismerna. Genom att ”modifiera atmosfären”, det vill säga ändra från vanlig luft till koldioxid i förpackningen, ändrar man också själva mikrofloran.
Man undviker snabbväxande bakterier som bildar ämnen som luktar väldigt illa och som bryter ned livsmedlet på några dagar. Med modifierad atmosfär gynnas mjölksyrabakterier som växer betydligt långsammare.
Hållbarheten ökar – och skillnaden är dramatisk, enligt Elisabeth Borch.
– En köttbit som i en vanlig förpackning håller i tre dagar håller kanske istället tre veckor i en förpackning med modifierad atmosfär utan syre.
Och hon ser ännu större utvecklingsmöjligheter:
– Idealet är att behålla den modifierade atmosfären även efter att förpackningen öppnats. T ex genom att använda ett ventilsystem istället för att bryta upp förpackningen.
– Bag-in-box, som ju används till viner, är ett bra exempel. Samma metod skulle kunna användas för i stort sett alla flytande produkter. Det skulle t ex ge mjölk och juice en betydligt längre hållbarhet.
Kraftigt ökad hållbarhet ger större marginaler för att motverka matsvinnet, logistiken förenklas och därmed förutsättningarna att nå fram med livsmedel till svältande människor runt om i världen.
Även för matproduktionen i tredje världen skulle förbättrad process- och förpackningskapacitet ha stor betydelse, mycket av det som idag går till spillo skulle kunna räddas.
Enligt FAO försvinner t ex 45 procent av all frukt och grönsaker i samband med lagring och transporter. Minskat svinn skulle innebära att odlingsmark, vatten och energi kan användas mer effektivt, samtidigt som CO2-utsläppen begränsas.
