Fördubbling av tåg och halvering av lastbilar

Det nya renseriet på Skoghalls Bruk har varit i drift i snart två år och medfört en rad positiva effekter ur både miljö- och kostnadssynpunkt för Skoghalls Bruk och Stora Enso Skog. Det har skett en fördubbling av antalet tågtransporter med ved och köpflis* till Skoghalls Bruk och samtidigt har antalet lastbilstransporter till bruket halverats.

– Leveranserna av ved och köpflis har förbättrats väsentligt. Vi kan styra flödet och optimera leveranserna på ett bättre och stabilare sätt till Skoghalls Bruk nu, säger Anders Örtendahl, operativ transportchef för Stora Enso Skog. Han planerar, följer upp och jobbar med utvecklingen av Stora Enso Skogs transporter i Sverige och Norge.

Stora Enso Skog ansvarar för att se till att ved och köpflis levereras till Skoghalls Bruk och övriga svenska bruk inom Stora Enso-koncernen.

Tredubblad lagringsyta
Lagringsytorna för ved och köpflis på Skoghalls Bruk har mer än tre dubblats. Från att ha varit 15 000 m² så finns det idag 50 000 m² för att lagra ved och köpflis. Den större vedgården gör att hanteringen blir mycket mer flexibel, rationell och effektiv. De logistiska förbättringarna leder till besparingar båda vad det gäller transporterna och vedhanteringen.

– Att ha möjlighet att ta emot fler tåg är både billigare och mer miljövänligt än att använda lastbilstransporter.  Vi behöver dessutom inte hantera veden lika mycket nu när vi använder de nya höglyftarna vid avlastningen. Det blir en mer tidseffektiv hantering av veden eftersom höglyftarna kan lyfta så stora volymer, som 40 m³ i ett enda grepp, säger Jonas Frostvik, drifttekniker för renseriet på Skoghalls Bruk. Han har personalansvar för 36 operatörer samt ansvarar för renseriets produktion och utveckling.

Det gamla renseriet är numera rivet och dess yta används som lagringsutrymme för köpflis.
”Vi behöver färre externa lagringplatser nu när vi har så stora lagringsytor inom bruksområdet”, säger Jonas.

Leveranser från Värmland & Norge
Två tredjedelar av Skoghalls Bruks vedleveranser kommer numera på tåg. Veden som levereras till Skoghalls Bruk på lastbil kommer från närområdet, i huvudsak från Värmland. Dessutom kommer det mycket ved med tåg från Norge.

”Vi har ett bra samarbete med Norge. Många norska skogsägare har varit hos oss på studiebesök för att se vad som händer med veden de levererar. Vi har själva varit i Norge på besök och tittat på vedtimmerterminalerna och träffat de som lastar tågen”, säger Jonas Frostvik.

Dagliga avstämningar
Skoghalls Bruks och Stora Enso Skogs verksamheter är tätt sammakopplade och beroende av varandra. Det sker dagliga avstämningar angående prognoser och leveranser.
– En fabrik är en levande miljö. Det är mycket som händer. Vedleveranserna måste vara flexibla och enkelt kunna anpassa efter våra behov. Vi har ett bra samarbete med Stora Enso Skog, säger Jonas Frostvik.

”Med det nya renseriet och större lagringsytor är vi inte lika känsliga längre. Det ger möjlighet till bra och stabila transportupplägg. Men vi kan också snabbt ändra inflödet om så behövs”, säger Anders Örtendahl.

Transportutmaningar
Skoghalls Bruks behov av ved kommer att öka framöver i och med den senaste massabruksinvestering, Pulp Mill Improvement, som innebär att man kommer tillverka 45 000 ton mer sulfatmassa per år.

Ett orosmoln som finns för vedtransporterna är att det är trångt på järnvägsspåren i Värmland.
– Vi är många som vill utnyttja järnvägen – både persontrafik och godstrafik vill ha utrymme. En satsning för att utöka kapaciteten och inrätta fler mötesplatser för tågen vore önskvärt, säger Anders Örtendahl.

Även om tågtransporterna förhoppningsvis kommer att öka ännu mer framöver så kommer lastbilstransporterna alltid att ha en given plats, eftersom skogen växer där den växer. Vilket inte alltid är i närheten av ett järnvägsspår.
– Varje dygn kommer det 100 lastbilar till Skoghalls Bruk. Det är en lastbil var 20:e minut, säger Jonas Frostvik.

Den pågående debatten om införandet av vägslitageavgift eller kilometerskatt skulle bli ett hårt slag för Värmlands skogsindustri.
– En skatt baserad på avstånd gynnar oss inte eftersom många av våra transporter är hänvisade till väg. Vi har i många fall inget annat alternativ än att använda lastbil, säger Anders Örtendahl.

_______________________________________________________________________________

FAKTARUTA
NÅGRA EXEMPEL PÅ POSTIVA EFFEKTER AV NYA RENSERIET PÅ SKOGHALLS BRUK:

• Lagringsytorna för ved och köplis har tredubblats.
  Tidigare 15 000 m² nu har man 50 000 m²
• Tågtransporterna till Skoghalls Bruk har fördubblats.
  Tidigare kom ett tåg om dagen nu kommer två tåg om dagen.
  Ett tåg motsvarar = 40 lastbilar = 1600 m³ fub** ved
• Lastbilstransporterna till Skoghalls Bruk har halverats.
  Tidigare kom det en lastbil var 10:e minut dygnet runt. Nu kommer de var 20:e minut. Det innebär att vi har gått från att ta emot 200 lastbilar till att ta emot 100 lastbilar varje dygn.

VEDFÖRBRUKNING:

• Skoghalls Bruk förbrukar 2,3 miljoner m³ fub ved per år = 120 fotbollsplaner fyllda till fem meters höjd. Om man la ut stockarna i en lång rad skulle de räcka fem varv runt jorden.
• Under ett normalt produktionsdygn går det åt 7000 m³ fub flis på Skoghalls Bruk
  (varav 5000 m³ fub egen flis och 2000 m³ fub köpflis)

VEDLAGRING:

• 1m² = 1 m³, d v s på en yta om 10 000 m² kan man lagra ca 10 000 m³

WOOD 2012:
850 miljoner kronors investering i nytt renseri och ny vedgård på Skoghalls Bruk. Togs i drift i november 2012. Har ökat brukets kapacitet att hugga flis med 40 procent, till ca 1,9 miljoner m³ per år.