Ett team av ledande miljöexperter, med forskare från University of Nottingham i spetsen, varnar för att det nuvarande kriget mot plast riskerar att ta bort fokus från de större hoten mot miljön.
I en artikel som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Wiley Interdisciplinary Reviews (WIREs) Water, säger de tretton experterna att även om plastavfall är en fråga att ta på allvar, överskuggar detta allmänhetens miljösyn på större hot, till exempel klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.
Det tvärvetenskapliga teamet hävdar att mycket av samtalen kring plastavfall baseras på data som inte alltid är representativa för de miljöer som har testats. Motviljan mot plast i samband med detta kan uppmuntra användningen av alternativa material med potentiellt större skadliga effekter.
Författarna varnar för att plastföroreningar dominerar allmänhetens oro för miljön och har utnyttjats politiskt efter att ha fångat världens uppmärksamhet, till exempel genom känslomässiga bilder av vilda djur som fångats i plastavfall och alarmistiska rubriker. De säger att små politiska gester som lagstiftning som förbjuder mikroplast i kosmetika, beskattning av plastpåsar och ekonomiska incitament för användning av återanvändningsbara behållare, samt marknadsföring av produkter som ”gröna” för att de innehålla mindre plast än alternativ, riskerar att skapa en självbelåtenhet i samhället mot andra miljöproblem som inte är så påtagliga som plastföroreningar.
Artikelförfattarna uppmanar media och andra att se till att verkliga plastföroreningar inte får en felaktig framställning, särskilt i den offentliga spridningen av frågan, och uppmanar regeringar att minimera miljöpåverkan från överkonsumtion genom produktdesign, fungerande cirkulär avfallshantering och noga övervägd snarare än reaktionär politik.
”Vi ser ett oöverträffat engagemang i miljöfrågor, särskilt när det gäller plastföroreningar, från allmänheten och vi tror att detta ger en unik möjlighet för denna generationen att föra fram andra, potentiellt större miljöfrågor. Detta är ett viktigt ögonblick för att lyfta fram och ta itu med områden som ”kasta bort” kultur i samhället och se över avfallshantering. Men om man fortsätter med att prioritera plast kommer denna möjlighet att missas – och till en hög kostnad för vår miljö”.
Dr Tom Stanton, medförfattare, University of Nottingham’s School of Geography and Food, Water, Waste Research Group |
I artikeln framhålls också att plast inte är den enda typen av förorenande material som härrör från mänsklig aktivitet och som förorenar miljön. Andra exempel inkluderar naturliga textilfibrer som bomull och ull, sfäroida kolhaltiga partiklar (rester av fossila bränslen) och bromsförslitningspartiklar från fordon – som alla finns på olika platser, där de kan ha negativa miljöeffekter. Författarna noterar att dessa material ofta är mycket rikligare än mikroplast och vissa, såsom glas, aluminium, papper och naturfibrer, är förknippade med ”plastalternativ” som marknadsförs som lösningar på plastföroreningar, men som i verkligheten tar steget bort från problemet med att ändra konsumtionsmetoderna och därmed grunden till problemet. De ekotoxikologiska effekterna av vissa av dessa material är mindre kända än föroreningar av plast och mikroplast, men ändå kan de ha betydande effekter.
Författarna drar slutsatsen att ett beteendevetenskapligt tillvägagångssätt bör tas för att bedöma samhällets relation till engångsartiklar och slit-och-slängkultur och för att se över felaktig hantering av avfall.
De säger att det finns en förståelig önskan att minimera det globala plastavfallet i miljön och att det inte får bortses ifrån, men positiva åtgärder för att minimera plastföroreningar måste informeras väl och bör inte förvärra eller överskugga andra former av miljöförstöring i samband med alternativa material.
I artikeln anges att lösningar sannolikt finns genom ett större fokus på att designa material och produkter som kan återvinnas, som har sin inbyggda livslängd och att det finns marknader och anläggningar för att återvinna allt plastavfall.
Referens: “It’s the product not the polymer: Rethinking plastic pollution” av Thomas Stanton, Paul Kay, Matthew Johnson, Faith Ka Shun Chan, Rachel L. Gomes, Jennifer Hughes, William Meredith, Harriet G. Orr, Colin E. Snape, Mark Taylor, Jason Weeks, Harvey Wood och Yuyao Xu, 22 oktober 2020, WIREs Water.