Cepi, Confederation of European Paper Industri, ser med misstro på gårdagens omröstning i EU-parlamentet. Budskapet från organisationen är att man inte ska slå sönder något som fungerar så bra. Så här säger man i ett pressmeddelande:
”I gårdagens omröstning om förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR), godkände EU-parlamentets ENVI-utskott (Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet) definitioner av ”återvinningsbarhet” och ”hög kvalitet på återvinning” som fortfarande måste ta hänsyn till både vetenskapliga bevis och praktisk erfarenhet av ett väl fungerande återvinningssystem för papper och kartong.
Den text som röstades fram av ENVI-kommittén innehåller ett krav på att återvinna förpackningar i en sluten produktloop, vilket innebär att förpackningen återvinns i samma eller liknande produktapplikation. Det fungerar inte för papper och kartong, där olika pappersprodukter effektivt återvinns tillsammans. Återvinning i samma produkttillämpning skulle vara ett onödigt hinder för pappersåtervinning utan att medföra några fördelar för dess kvalitet. Det skulle också kräva ökad transport av förpackningar för återvinning inom Europa för att styra förpackningar till specifika bruk. Massa- och pappersindustrin uppmanar EU att överväga en materialloop, snarare än en ”sluten produkt loop”.
Stor del återvunnet
En bättre referenspunkt för definitionerna skulle ha varit kvaliteten på återvunnet material och deras möjlighet att ersätta primära råvaror. Återvinning är den huvudsakliga källan till fibrer för massan och pappersförpackningssektorn, vilket minskar behovet av trä. Idag är 75 procent av pappersbaserade förpackningar gjorda av återvunna material. Denna användning av ”Cirkulärt först” när det kommer till material är en del av en ekonomisk modell som placerar Europa som den globala återvinningsmästaren. I EU återvinns pappers- och kartongförpackningar mer än alla andra material tillsammans. Det finns en väl fungerande marknad för sekundära råvaror i pappers- och kartongindustrin. År 2022, i Europa, användes 49,1 miljoner ton återvunnet papper för att göra nya pappers- och kartongmaterial. Totalt samlades 54,9 miljoner in.
Med en återvinningsgrad på 82,5 procent för pappersförpackningar är papper och kartong redan långt över fastställda återvinningsmål för 2025, som är de tuffaste för alla material. Trots det har pappers- och förpackningstillverkare samt återvinningsföretag lovat att nå en återvinningsgrad på 90 procent till 2030. För att uppnå detta visar erfarenheten att den främsta förutsättningen vore att förbättra den separata insamlingen av papper och kartong i hela Europa, vilket EU-parlamentets röstning i går erkänner. Cepi stöder införandet av ett 90 procent separat insamlingsmål för förpackningar material till 2029.
Huvudmålet måste vara att välja rätt
Återvinningsbara och återanvändbara alternativ kompletterar varandra. Att välja den mest cirkulära förpackningsmodellen bör vara huvudmålet med denna förordning. Det bör beaktas att pappersförpackningar inte är tillverkade av i hög grad återvunnet utan men även hämtat från förnybart innehåll och på ett sätt som är resurseffektivt.
Yttrandet från ITRE-utskottet om återanvändningsmål för förpackningar och begränsningar av förpackningsformat, höll med om detta tillvägagångssätt men det beaktades inte i dagens omröstning. En cirkulär modell skulle erkänna fördelarna med förpackningar gjorda av förnybart material och med hög återvinning. Det skulle göra det möjligt för pappersförpackningar att uppfylla sin potential utan att riskera att helt ersättas med nya förpackningsmodell till stor del baserade på fossil råvara, vars miljöprestanda som ännu inte har setts.
– Det är inte för sent för parlamentet, som den institution som representerar EU-medborgarnas röst, att erkänna alla fördelar med att EU så effektivt återvinner ett material som är förnybart och hållbart framställt och hanterat, säger Jori Ringman, generaldirektör Cepi, Confederation of European Paper Industries
– Detta är redan ett återvinningssystem i världsklass, resultatet av miljarder euro privata, men också offentliga investeringar. Vi bör inte sträva efter att bryta det som fungerar, utan att göra det bättre.”
