I debatten om plastmaterialens vara eller inte vara och hur mycket som återvinns, slår sig ofta den fiberbaserade industrin för bröstet och säger att deras förpackningar inte bara kan återvinnas, de återvinns också. Allmänheten ges ofta en bild av att fiberbaserat är mycket bättre ur miljösynpunkt. Främst gäller det vätskekartongförpackningar.
Otvivelaktigt är det så att mycket fler pappers- än plastförpackningar återvinns för närvarande, men så bra som producenter och användare av till exempel vätskekartongförpackningar gör gällande är det inte. Det visar Dagens Nyheter i en artikel där man pekar på att bara hälften av materialet i vätskekartongförpackningar återvinns.
Enligt DN samlades knappt hälften av alla vätskekartongförpackningar in år 2022. Det motsvarar 19 800 ton. 10 000 ton av dessa gick till återvinning enligt Näringslivets producentansvar, NPA, resten gick på export och användes troligen främst till energiåtervinning.
DN ställde en fråga om detta till Arla som säger att man inte är bekanta med de låga siffrorna men att det stämmer att inte hela vätskekartongförpackningen kan materialåtervinnas i de återvinningssystem som finns i Sverige idag.
Enligt DN har Tetra Pak tidigare skrivit på sin hemsida att förpackningar som lämnas in till återvinning verkligen återvinns. Koncernen säger nu att det är gammal info på en kampanjsida från år 2020 som inte blivit uppdaterad. Nu har man ändrat och skriver att alla förpackningar kan återvinnas förutsatt att infrastrukturen finns.
Påståendena känns farligt nära ”greenwashing”. Man måste förstå att bara för att det står ”100 procent återvinningsbar” på en förpackning är det inte det samma som att allt återvinns. Förhoppningsvis går den tekniska utvecklingen åt rätt håll så att allt mer plast och papper/kartong kan återvinnas.
