Danska branschföreningen Grakom sätter ner foten och vill se ett totalförbud mot perfluorerade ämnen i kartong och papper.
– Det finns utmärkta alternativ, säger miljöchefen Carsten Bøg.
Det finns idag alternativ till att använda perflourerade ämnen i bland annat papper och kartong. Därför bör dessa tillsatser helt enkelt förbjudas. Det anser miljöchef Carsten Bøg på danska branschföreningen Grakom.
Perfluorerade ämnen, även kallade högfluorerade ämnen är kemiskt framställda kemikalier som använts sedan början av 1950-talet. De används bland annat för att ytbehandla livsmedelsförpackningar. Ämnena är hormonstörande, anses skada immunförsvaret och misstänks öka risken för missfall hos gravida kvinnor. De bryts troligtvis inte alls ner i miljön, uppger Naturvårdsverket.
I veckan konstaterade Forbrugerrådet, danska motsvarigheten till Konsumentverket, att en tredjedel av matförpackningarna som de testat i en undersökning innehåller problematiska halter av perfluorerade ämnen. Halter långt över danska myndigheters uppsatta riktlinjer.
– Det finns utmärkta alternativ till perfluorerade ämnen. Därför kräver vi från Grakoms sida att man från ett politiskt håll arbetar för ett förbud, säger han väl medveten om att ett totalförbud är en lång politisk process som även innefattar EU.
Carsten Bøg säger att dessa ämnena finns överallt och kan komma från vattnet som används i produktionsanläggningar runt omkring. Ämnena kan även spåras till produkter där perfluorerade ämnen avsiktligt inte har tillsats. Därför är det viktigt att gradvis driva ut dessa ämnen ur kretsloppet.
Idag är det endast danska livsmedelsverkets gränsvärde för dessa kemikalier som gäller. Men även myndigheten anser att det är en undermålig nivå. Carsten Bøg vill se ny uppmärkning så att konsumenterna själva kan avgöra om de vill köpa livsmedelsförpackningar, bakplåtspapper, eller exempelvis regnrockar för barn framgent som innehåller dessa skadliga ämnen.
– Vi har inlett ett politiskt tryck för att få definierat ett tröskelvärde och samtidigt få etablerat en märkningsordning som både konsumenter och producenter kan navigera efter.
