De vill göra bioplast av slam och avloppsvatten!

PUBLICERAD: 9 oktober 2017
UPPDATERAD: 25 januari

De undersöker processvattenreningen på Stora Enso Skoghalls bruk: fr. v. Alan Werker|Promiko|Magnus Persson

Ett gäng forskare och experter befinner sig ju nu på Stora Enso Skoghalls bruk för att undersöka bruket avloppsströmmar och se om man kan omvandla slam och avloppsvatten till värdefullare bioprodukter – som vätgas och bioplast (PHA).
”Om vår idé blir verklighet kan det bidra med ett litet steg mot en mer hållbar bioekonomi”, säger Maria Sandberg, projektledare och forskare på Karlstads universitet.

En stor samlad kompetens från både forskning, företag och bruken själva möts i ett forskningsprojekt med syfte att ta tillvara brukens restprodukter i mikrobiologiska processer och förädla resterna till värdefulla bioprodukter. Man vill ta reda på hur mycket vätgas, ättiksyra och PHA som kan produceras ur skogsindustriella restströmmar samt vilka effekterna blir, när man kopplar flera processer i kaskad.

”Det är väldigt roligt att arbeta i den här gruppen, där vi alla har så olika bakgrund och kompetens. Det är möjligheten att jobba över gränserna, som skapar nya banbrytande idéer. Med det här projektet kan vi göra en första utvärdering av våra idéer”, säger Maria Sandberg.

Anki Magnusson som är personalledare för lut/energi/miljö på Stora Enso Skoghalls bruk ser också idel fördelar.
”Det är jättespännande att man kan ta tillvara på restströmmar och göra något värdefullt av det, som vi själva inte gör kartong av. Det är en stor vinst både energi- och miljömässigt”, säger hon.

Kort sagt handlar projektet om att producera tre olika bioprodukter av brukens rester. Produkter som skulle kunna bli vinstgivande för bruken:

1. Med hjälp av en bakterie kan man bryta ner hemicellulosa som finns i vissa av brukens restströmmar och förädla den till biovätgas.
2. Brukens processvattenrening kan styras så att PHA, en viktig råvara för framställning av bioplast, kan utvinnas
3. För att underlätta PHA-produktion behövs en lättnedbrytbar kolkälla, nämligen ättiksyra som bildas i vätgasprocessen.

Förutom Stora Enso Skoghalls bruk deltar Billerud Korsnäs Gruvöns bruk, Nordic Paper Bäckhammars bruk samt Rottneros bruk tillsammans med Karlstads universitet, forskningsinstitutet RISE, Pöyry, Paper Province och Promiko. Genom att samarbeta över gränserna har nya möjligheter öppnat sig.

”Forskning och produktion måste sammanfogas. Det är tack vare forskningen vi är där vi är idag – från att tidigare ha haft stora utsläpp i vatten och luft. Och resan är inte slut än. Det finns alltid någonting man kan förbättra och den resan vill vi vara med på”, säger Anki Magnusson.

Det unika med det här projektet är att man satt ihop tre självständiga processer i ett system – en kaskad.

”Bara processen att göra biovätgas är unik. Jag tror att vi hade fått finansiering om vi bara hade haft ett av spåren, men nu har vi flera bra grejer”, säger Magnus Persson, innovationsrådgivare på Paper Province.

Processgruppen har redan provat och utvärderat varje metod för sig, bland annat i ett tidigare projekt, som beviljades medel från Energimyndigheten.

”Förra gången handlade det om att vi hade en idé. Vi ville veta om den var vettig. Efter att ha gjort stickprov och testat i laboratorier vet vi att det funkar, säger Magnus Persson.

De tre processerna sätts nu samman i den här förstudien, som fått finansiering på 370.000 kronor från det strategiska innovationsprogrammet RE:Source, som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

”I det här stadiet pratar vi med bruken, ställer frågor och ser vilka strömmar de har, både när det gäller kvalitet och kvantitet. Vi vill beräkna hur mycket av bioprodukterna, som skulle kunna produceras”, säger Magnus Persson.

Genom att undersöka restströmmarna vill man skapa förutsättningar, som kan leda fram till ett möjligt koncept och en plan framåt. Nästa steg handlar om ett större innovationsprojekt och en ansökan till Vinnova på flera miljoner kronor ligger redan inne.

”Det är då det verkligen gäller. Målsättningen är att vi ska ha en jättebra källa. Det är först, när vi har hittat den, som vi kan vi göra beräkningsmodeller för produktion i större skala”, säger Magnus Persson.

Vad leder det till om projektet blir lyckat?
”I slutändan kan man nyttja restresurserna på ett bättre sätt. Det handlar om att vi ska gå mot hållbarhet och cirkulär bioekonomi. Kan man göra bioplast eller biovätgas, som har ett högre värde, är det gynnsamt för bruken”, säger Magnus Persson.
 
Vad kan produkterna användas till?
”Bioplasten kanske skulle kunna användas till bestrykning. Det som också är bra med den är, att den inte bara är biobaserad, utan även bionedbrytbar. Och biovätgasen skulle kunna användas till interna transporter exempelvis”, förklarar Magnus Persson.

———————————-
FAKTA
Projektnamn: Ämnesöverskridande samverkansprojekt för nya biomaterial ur skogsindustriella restprodukter med biotekniska system i kaskad
Deltagare: Projektledare Maria Sandberg, Karlstads universitet, Karin Willquist och Sudhashu Pawar, RISE. Alan Werker och Simon Bengtsson, Promiko AB, Magnus Persson, innovationsrådgivare på Paper Province, Dessutom deltar ”inblandade” personer på de fyra bruken; Stora Enso Skoghalls bruk, Billerud Korsnäs Gruvöns bruk, Nordic Paper Bäckhammars bruk och Rottneros bruk.
Finansiär: Det strategiska innovationsprogrammet RE:Source, som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

 

 

Senaste nytt

Amazon installererar hundratals automatiska packmaskiner i Europa

Amazon installerar nu automatiserade förpackningsmaskiner som kan skapa specialanpassade kartongförpackningar och papperspåsar på begäran, så att fler varor når kunder i specialanpassade förpackningar.
amazon_01x
Amazon installererar hundratals automatiska packmaskiner i Europa

Finsk lakrits i ny förpackning tävlar i Packnorth Award 2025

Det finska företaget Kouvolan Lakritsi tävlar i årets Packnorth Award med sin nya, återvinningsbara Laku-mugg, tillverkad av jungfrufiber. Den ersätter påsar av plast för lakrits.
Lakritsx
Finsk lakrits i ny förpackning tävlar i Packnorth Award 2025

Chips med kebab- och vitlökssmak packade i massbalanserad förpackning

OLW presenterar ett nytt samarbete med Schysst Käk – varumärket bakom Sveriges mest sålda hemmakebab. Resultatet? Ett grovräfflat chips med smak av kryddig kebab och krämig vitlökssås, packade i en massbalanserad påse.
OLW Schysst käk_Kebab_Vitlök
Chips med kebab- och vitlökssmak packade i massbalanserad förpackning

Naturvårdsverket stoppar stöd till Svensk Plaståtervinning

Naturvårdsverket och Svensk Plaståtervinning har hamnat i ett oväntat läge som handlar om bidrag i mångmiljonklassen som inte betalas ut och som kan riskera jätteanläggningens framtid. Det berättar Svt Öst.
Foto: Peter Holgersson AB
Naturvårdsverket stoppar stöd till Svensk Plaståtervinning

Läs vidare

Hur kommer AI att forma framtiden för förpackningar?

Frågan i rubriken ställer Matt Reynolds, chefredaktör för amerikanska Packaging World i en intressant kommentar från början av året som vi fått tillstånd att publicera.
Mattx
Hur kommer AI att forma framtiden för förpackningar?

Konica Minolta har positiv prognos för etikettåret 2023

Enligt Konica Minolta kan vi räkna med en fortsatt stark utveckling för digitaltryckta etiketter under år 2023.
Vittx
Konica Minolta har positiv prognos för etikettåret 2023

Trots oroliga tider storsatsar DS Smith

DS Smith investerar kraftfullt både i Värnamo och i Marietstad. I Värnamo byggs en helt ny fabrik.
PSTTO_230117-0017_MEDIAx
Trots oroliga tider storsatsar DS Smith

Förpackningsskrivare har uppgraderats efter feedback

Konica Minolta lanserar nu den andra generationen av sin digitala förpackningsskrivare, som kommer att få namnet PKG 1300i.
PKG-1300iX
Förpackningsskrivare har uppgraderats efter feedback