Dalarnas Landshövding Ylva Thörn på besök i kartongfabriken

PUBLICERAD: 8 juni 2016
UPPDATERAD: 24 januari

Stora Enso Gruppbild Ylva Thörn

Dalarnas landshövding Ylva Thörn har besökt Stora Ensos kartongbruk i Fors utanför Avesta.

– Stora Enso betyder mycket för Dalarna och gör ett stort avtryck genom den breda verksamhet de har här i regionen med skogen och tillverkningen av papper och kartong. Dagens besök på Fors Bruk var väldigt positivt. Man känner att det finns en framåtanda på bruket. Medarbetarna har tillsammans klarat av många utmaningar och lyckats finna nya produkter och lösningar för att kunna vara med och konkurrera på en global marknad, sa landshövding Ylva Thörn när hon summerade sitt första besök på Fors Bruk.

Besöket inleddes med att Stora Ensos Sverigechef Per Lyrvall och kommunikationschef Ulrika Lilja berättade om företagets globala och svenska verksamhet. Det var givetvis ett extra fokus på den verksamhet som Stora Enso har i Dalarna. Det var i Falu Gruva som företaget startade sin verksamhet så tidigt som på 800-talet.
– Vi är stolta över vår historia och är världens äldsta aktiebolag. Det finns dokumenterat redan 1288 att det köptes och såldes aktier i Stora Kopparbergs Bergslags AB, berättade Per Lyrvall.

Stora Kopparbergs Bergslags AB blev sedermera Stora, som 1998 gick samman med finska Enso och Stora Enso bildades. I dag är Stora Enso ett av världens ledande skogsindustriföretag och i Sverige det största skogsindustriföretaget, både om man ser till produktion och antalet medarbetare.

Ulrika Lilja presenterade hur de globala megatrenderna i världen som t ex befolkningsökning, urbanisering, klimatförändringar och miljömedvetenhet bidrar till en ökad efterfrågan på mer förnybara material som exempelvis träprodukter och kartong.
– Vi inom Stora Enso verkar inom en otrolig framtidsbransch med vår förnybara och återvinningsbara råvara skogen, konstaterade Ulrika Lilja.

Cecilia Carter, platschef på Fors Bruk berättade om brukets verksamhet och strategin att vara ett nischbruk för kartong med höga kvalitetskrav, som t ex kartong till livsmedel och lyxförpackningar för parfym och kosmetika. Ledorden för bruket är hög flexibilitet och kundfokus.
– Att vi har fått äran att levererera kartongen till Zlatans parfymförpackningar är roligt och ett bevis för den höga kvalitet som vi har på våra produkter, berättade Cecilia Carter.

Utmaningar inom kompetensförsörjning och infrastruktur diskuterades också innan det var dags för Ylva Thörn att få en guidad tur på bruket för att få se hur det går till att tillverka kartong. Besöket avslutades med att hon tillsammans med delar av brukets ledningsgrupp fick prova på en del i brukets kvalitetskontroll genom att testa choklad.
– Vi har en smakpanel på Fors Bruk för att garantera att kartongen är helt lukt- och smakfri när den levereras till kunder runt om i världen. Det är viktigt eftersom en stor del av kartongen som tillverkas på Fors Bruk används till förpackningar för livsmedel, sa Cecilia Carter.

I Dalarna har Stora Enso ca 1250 medarbetare fördelade på Fors Bruk, Kvarnsvedens Bruk, Stora Enso Skog, Falu Rödfärg och det tidigare huvudkontoret i Falun.

Bildtext:
Fr v Ulrika Lilja, kommunikationschef, Stora Enso, Ylva Thörn, Landshövding Dalarna, Cecilia Carter, platschef Fors Bruk och Per Lyrvall, Sverigechef, Stora Enso.

Senaste nytt

Förpackningsutbildningen i Älmhult säkrad till år 2030

Att det är något av en kris i svensk förpackningsutbildning har Packnews berättat om i höstas. Flera välkända utbildningar har fått sin finansiering indragen. Ett ljus i mörkret är ”Förpackningsingenjör – Packaging Solution Engineer, miljö och hållbarhet” som säkrats fram till och med år 2030.
Magnus-med-elev
Förpackningsutbildningen i Älmhult säkrad till år 2030

AI-teknik kan slopa behovet av streckkod

Tobias Pettersson, industridoktorand på ITAB, har en färdigutvecklad teknik som gör det möjligt att slippa streckkoderna på förpackningar. Självfallet är AI inblandat.
Tobias Pettersson - scanningkassa 2 b x
AI-teknik kan slopa behovet av streckkod

Cosimo Eck blir ny vd för FrontPac

Efter 22 år lämnar Martin Enocson vd-posten på FrontPac. Det handlar om ett planerat ledarskifte. Ny vd har rekryterats internt.
Cosimo Martin FrontPacx
Cosimo Eck blir ny vd för FrontPac

Svåröppnade förpackningar uppmärksammades i TV4

Man behöver inte ha problem med styrkan i händerna för att emellanåt få slåss med svåröppnade förpackningar. Reumatikerförbundet gavs möjlighet att kommentera detta i TV4 under julhelgen och slog ett slag för märkningen ”Easy to use”.
Skärmbild 2026-01-12 123654
Svåröppnade förpackningar uppmärksammades i TV4

Läs vidare

Nu lanserar Tetra Pak en pappersbarriär för juiceförpackningar

Tetra Pak, i samarbete med García Carrión, lanserar nu den första pappersbaserade barriärteknologin för juiceförpackningar.
Tetra Brik® Aseptic-Slim Leaf-200 ml - with paper-based-barrierx
Nu lanserar Tetra Pak en pappersbarriär för juiceförpackningar

Första biobaserade smältlimmet som klarar återvunna förpackningar och frysgrader

Kiilto lanserar det första nästan helt biobaserade smältlimmet för återvunna förpackningar. Limmet fungerar för återvunna förpackningar och tål frysning.
Kiiltox
Första biobaserade smältlimmet som klarar återvunna förpackningar och frysgrader

Misstänksamhet mot gurkan utan plast hos konsumenterna

Det har skrivits mycket om Saveggys teknik med att spraya gurkor med raps- och havreolja, en teknik som gör att man kan undvika plast på gurkor i syfte att förlänga hållbarheten. När nu de första gurkorna kommit ut på en testmarknad har det visat sig finnas en misstänksamhet hos konsumenterna.
Gurka-Saveggy-Odlarna_D
Misstänksamhet mot gurkan utan plast hos konsumenterna

Den europeiska papperssäckindustrin siktar mot nettonoll år 2050

Den europeiska industrin för papperssäckar och säckkraftpapper har påbörjat en resa för att utveckla en färdplan mot nettonoll till år 2050. Det nuvarande fokuset ligger på att identifiera de största bidragsgivarna till branschens koldioxidavtryck och nyckelområden för avkarbonisering.
EUROSAC_The Future-
Den europeiska papperssäckindustrin siktar mot nettonoll år 2050