Hur farligt är tillsatsämnet Bisfenol A (BPA) i förpackningar egentligen? Forskarnas åsikter går isär och nu hävdar nya studier att EU:s gränsvärde på fyra mikrogram är alldeles för högt.
Bisfenol A används bland annat vid plasttillverkning och finns exempelvis i sådana tunna plastskikt och lacker som täcker insidan på konservburkar och i plasten i vissa dryckesflaskor samt i produkter som förvaringsboxar i plast, matlådor, etc. BPA förekommer också i många andra plastprodukter som CD– och DVD-.skivor, elektronikartiklar, byggmaterial, mm. BPA förekommer också i termopapper, som används för utskrift av kassakvitton, biljetter, etc.
Flera forskningsstudier har visat att BPA är misstänkt hormonstörande och ämnet har därför förbjudits i flera olika produkter, framförallt i produkter för små barn. Inom EU är BPA förbjudet i nappflaskor och i Sverige har vi nyligen (6 september) utökat förbudet till att dessutom gälla alla förpackningar med livsmedel för barn upp till tre år samt för pipmuggar och andra dryckeskärl för barn. Det finns också stränga regler för hur mycket BPA som får läcka från exempelvis leksaker. Från och med 1 januari 2020 kommer BPA dessutom att vara förbjudet i termopapper för utskrift av kvitton, biljetter, etc.
EU har satt gränsvärdet för BPA för en vuxen människa till fyra mikrogram per kilo kroppsvikt och dag och enligt EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, riskerar en vuxen människa i värsta fall att få i sig 1,5 mikrogram BPA per kilo och dag, vilket alltså är klart under gränsvärdet.
Men nu hävdar en ny vetenskaplig studie att BPA i betydligt mindre mängder än så, kan vara skadliga även för vuxna människor. Enligt en studie, som utförts vid universitetet i Missouri i USA, kan redan mycket små mängder av BPA påverka kroppens produktion av hormonet insulin och även påverka cellernas känslighet för hormonet. Insulin reglerar blodsockret i cellerna och om cellerna får nedsatt känslighet för insulin uppstår sjukdomen typ 2-diabetes.
”Våra resultat tyder på att även de idag tillåtna halterna av BPA kan påverka cellernas känslighet för insulin och därmed i förlängningen öka risken att drabbas av typ 2-diabetes och andra rubbningar i ämnesomsättningen”, skriver Missouri-forskarna i en rapport.
Vid en annan studie, utförd vid Washington State University, och av samma forskargrupp som för tjugo år sedan upptäckte riskerna med BPA, har man konstaterat att det ämne – bisfenol S (BPS) – som nu används för att ersätta BPA, kan förändra äggceller och spermier hos möss. Huruvida dessa skadeverkningar och förändringar även är applicerbara på människor återstår att se.
Med anledning av de nya forskarrönen har EFSA nu tillsatt en arbetsgrupp, som ska utvärdera den senaste forskningen kring BPA och dess eventuella farlighet för människor. Resultat kan bli att gränsvärdena måste skärpas, men det dröjer, eftersom det beräknas ta två år innan arbetsgruppen är färdig – och dessutom kommer man inte att behandla eventuella risker med de ersättningsmedel för BPA som plastindustrin börjat använda. Något som också visar på en konsekvent svaghet hos kontrollerande organ – de hinner inte med att hålla jämna steg med den snabba utvecklingen av nya kemikalier och tillsatsämnen…
