Inte visste jag att det är plastindustrin som ligger bakom det mesta eländet på jorden när det kommer till klimatförändringar. Trots allt är plastavfallet på jorden under en procent av allt totalt avfall vi genererar enligt fakta från Storbritannien, men det är avfall som syns, det står helt klart.
Väldigt mycket fokus läggs därför på plast och dess upplevda farlighet och inte sällan är det förpackningar som får ta smällen, trots att de stora utsläppen av till exempel mikroplast kommer från andra håll. I en ny rapport beräknar WWF kostnaderna för att tackla effekterna av ett års plastproduktion (2019) till 32 000 miljarder kronor under plastens livscykel. Om inget görs riskerar det att mer än fördubblas på tjugo år till 71 000 miljarder kronor. Enligt WWF är det tio gånger högre än av det kostar att producera den. WWF uppmanar nu världens regeringar att börja förhandla för att få fram ett juridiskt bindande globalt plastavtal för att tackla plastens miljöpåverkan i alla delar av dess livscykel. Då kan man få gemensamma standarder och regler för plasttillverkning och restprodukter på ett mer systematiskt sätt. Visst är det bra om vi kan hitta lösningar för vi är i allra högsta grad beroende av plastmaterialen i samhället vi kan inte göra oss av med dem. Det tål att sägas ännu en gång, materialen får ta smällen, trots att det är vi människor som inte kan hantera dem på rätt sätt. Varför har vi inte lika mycket fokus på alla andra material som skapar avfall, det vill säga de övriga mer än 99 procenten om den brittiska faktan stämmer? Fakta är viktigt när man pekar på vad man upplever som fel. Någon har sagt att utan fakta som underlag är man bara en person med en opinion.
Utsläppen av växthusgas vid produktionen av plast motsvarar 20 procent av den globala koldioxidbudgeten säger WWF. Hur har man räknat, ser man på vad det innebär att sluta använda plast och hitta alternativ, som ofta inte finns för övrigt, till allt som behövs i samhället? Det finns beräkningar som säger att om man ska ersätta all plast så innebär det 61 miljoner ton fler CO2-ekvivalenter globalt per år vilket motsvarar hela Danmarks utsläpp per år, eller utsläppen från 21 miljoner bilar.
Svensk Plaståtervinnings storsatsning värd en miljard SEK som just tillkännagetts och som du kan läsa mer om i den här utgåvan, är ett suveränt initiativ som ger en världsledande position när det kommer till sortering av plastfraktioner och till kapacitet. År 2025 ska man dessutom kunna tvätta och granulera plasten och skapa återvunna kvaliteter som vi inte sett tidigare. Det gäller bara att hitta marknaden för detta. Med tanke på de prishöjningar på ny råvara som skett det senaste året finns det intressanta möjligheter.
Centerpartiet har nu hakat på Miljöpartiets synpunkter på plast och i ett debattinlägg skriver Annie Lööf och Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson. Inledningsvis i ett pressmeddelande verkar man koppla många av de klimatförändringar vi upplever nu, till användningen av plast och säger att vi måste byta ut ”skadlig plast mot mer återvunnen plast och mer biobaserad plast”. Dessutom vill man införa kvotsystem med skyldighet att uppnå en viss nivå av återvunnet eller biobaserad plast i produkter, som ett företag sätter på marknaden, och en kvotpliktsavgift till staten för de som inte uppnår sin kvot. Ett plastcertifikat ska då tilldelas de plastproducenter som producerar återvunnen eller biobaserad råvara i Sverige. Vi har inte många som tillverkar återvunnen plast i landet. Bioplasttillverkare finns det dock, men de uppmuntras ju inte direkt av våra styrande i Sverige. Centern har ju till exempel utan vidare gått med på att inte undanta bärkassar av bioplast från de hög avgifter som drabbat dem sedan ett år. Det känns som om det är dags för dem att tala om vad man egentligen vill, det här är bara förvirrande budskap som gör det oerhört svårt för industrin att förstå vart man är på väg.
Men kanske är det så att om vi bromsar användningen av plast så tar vi ett stort steg mot att slippa skyfallen i Gävle eller i Tyskland, som Centern refererar till. Jag väljer att inte tro på det. Vi den breda allmänheten måste ta hand om vårt avfall på rätt sätt, oavsett vilket material det handlar om och vi måste se till att länder i andra delar av världen etablerar återvinning eller pantsystem. Då kan vi minska mängden plast i haven. Att förbjuda materialet är inte lösningen, men det är den enkla vägen att gå för de som bestämmer.
Jag vill också passa på att peka på den nya förpackningstävling, Packnorth Award, som nord emballage och AGI Publishing House startat. Här finns goda möjligheter att visa på förpackningars alla positiva egenskaper. Läs mer om tävlingen i den här tidningen, och registrera dina lösningar. Vi behöver sprida kunskap om förpackningar, och inte bara om de som är tillverkade av papper eller kartong, vi måste visa på bredden av industrin.
