Inom loppet av bara ett par timmar för några veckor sedan kom information om två större företagsaffärer i södra Sverige.
Schur Flexibles Group, som varit på köphumör under senare tid och investerat i nya verksamheter i Holland och Tyskland, har köpt Landskronabaserade Scandiflex Pac som tillverkar flexibla förpackningar med tyngdpunkt på livsmedelsindustrin. Det blev en ganska kort tid som man kom att ägas av finska Tilgmann, vars vd i en intervju i nord emballage såg en ljus framtid för företaget med expansion kanske till och med i andra länder. Så blev det alltså inte, och kanske ska man inte vara förvånad. Scandiflex har genom åren präglats av rätt mycket stök och bök och liksom aldrig kommit till ro känns det som när man betraktar företaget utifrån. Tidigare ägarförhållanden strulade och vd-posten har varit lika flexibel som materialen man konverterar. Nu får man kanske den starka bakgrund man behöver och förtjänar, Scandiflex Pac är en kvalificerad konverterare och kan förhoppningsvis visa framfötterna på ett helt annat sätt i framtiden. Schur Flexibles är en trygg och stark ägare med visioner om att revolutionera den europiska flexibla förpackningsindustrin enligt ledningen. I tider med starkt allmänt motstånd mot plast är det skönt att se att branschen trots allt tror på framtiden.
Nästan samtidigt kom beskedet om en affär inom området fiberbaserade förpackningar. Arlövsbaserade FrontPac köper likaledes Arlövsbaserade Antpac, två företag som tillverkar offsettryckta, kascherade wellpappförpackningar. En kanske både väntad och oväntad affär. Antpac bildades genom att ett antal personer lämnade FrontPac år 2006 och sedan dess har det varit tämligen ansträngda relationer mellan de bägge företagen. Därför kändes det kanske inte som att något av dem skulle förvärva det andra, men på senare år har ledningen i Antpac förändrats och det har, om jag förstått det rätt, gjort det lite lättare att ta den diskussion som nu resulterat i en affär. Antpac har kämpat med att få upp produktionsvolymerna på tillräckligt hög nivå. Nu skapas förutsättningarna. Du kan läsa mer om affären den i nord emballage 2-2019.
Det känns som om bägge de här affärerna är helt rätt, Scandiflex får nu en chans att få arbetsro och Antpac får helt nya förutsättningar för att få upp volymerna. Lycka till!
Jag var troligen den första att skriva om den numera vitt och brett omtalade fiberflaskan som Carlsberg lär bli först med att lansera. Det var några år sedan nu och som alltid med nytänkande är optimismen stor när det gäller tidslinjen. Egentligen borde vi haft flaskan på marknaden redan, så har det som bekant inte blivit. Under resans gång har BillerudKorsnäs klivit på utvecklingståget i dagarna kom beskedet om att den globala plastförpackningsjätten ALPLA bildat ett joint venture med BillerudKorsnäs för detta projekt. ALPLAs vd, Günther Lehner, säger i ett pressmeddelande att man ”har en långsiktig vision, som är att introducera helt biobaserade pappersflaskor”. Om vi tidigare hade Schur Flexibles som satsar mot att bli större på plast, känns det som om ALPLA tvivlar lite på framtiden och försöker få fotfäste på fibermarknaden. Eller hur ska man tolka det.
Exakt vad ALPLA ska bidra med i projektet framgår inte, men man kan kanske tänka sig att det handlar om problemet med att hitta en fungerande barriär i flaskorna, något som bromsat utvecklingen. En annan sak som bromsat utvecklingen är enligt uppgift att företagen bakom flaskan har velat köpa ut ägarna till danska ecoXpac, som tog fram den ursprungliga tekniken för att effektivt kunna tillverka fiberbaserade flaskor, men att det under en längre period strandat på olika uppfattningar om vad detta skulle vara värt. Nu har man uppenbarligen hittat en lösning och ägarfamiljen blir kvar med en minoritetspost. Det ska bli spännande att se resultatet och kanske dricka en öl ur fiberflaskan. Kanske dags för en ny slogan – ”Probably the best bottle in the world”?
Noterar också att EU-parlamentet den 27 mars godkände direktivet om förbud mot vissa plastprodukter från år 2021. SUP – Single Use Plastic – pekar ut vad som blir tillåtet och inte från och med det året, och en del produkter, som till exempel ballongpinnar och pinnar till tops, behöver vi inte ha så stora problem med, men det är värre med förpackningar till engångsrätter och ”food on the go”. Vad ska vi ha i stället? Om det finns lösningar, blir det bättre för miljön? Hur drabbar det arbetstillfällen. Inga genomarbetade konsekvensanalyser har hunnit göras och det är lite skrämmande.
BO WALLTEG
