Socker, salt och plantextrakt i emballage kan bli framtiden när frukt- och grönsaksproducenter ska förpacka sina produkter till danska konsumenter. Dansk Teknologisk Institut (DTI) är nämligen i gång med att ta fram ett nytt aktivt emballage som ska förlänga hållbarheten på frukt och grönt. Det är en grupp livsmedel som utgör en stor del av matspillet eftersom frukten och grönsakerna ofta ruttnar och hamnar i soppåsen. Förruttnelsen beror bl a på att man i dag emballerar i mycket täta förpackningar som håller inne fukten. Det ger goda förutsättningar för mikroorganismer som förstör livsmedlen.
Resurser ska inte kastas ut
I projektgruppen har man stora förväntningar på de nya förpackningarna. Aktiva förpackningar beräknas inte bara ge en bättre kvalitet åt och längre hållbarhet på frukt och grönt utan även besparingar i matspill på ca 244 miljoner danska kronor årligen. Projektet har dessutom potential att minska klimatbelastningen varje år med ca 14.500 ton CO2.
-Det stora matspillet vi har i Danmark debatteras ju mycket. Det kastas otroliga mängder frukt och grönt varje år vilket är ett stort resursslöseri både när det gäller CO2-utsläpp och pengar. Det vill vi försöka göra något åt för man utnyttjar inte sina resurser optimalt när man bara kastar ut maten, berättar projektledare Helle Allermann från DTI.
Dubbel vinst
Projektet har fått 3,5 miljoner kronor i tillskott från det danska Miljø- og Fødevareministeriet.
-Både detaljhandeln och konsumenterna kan spara väldigt mycket pengar om vi kan förlänga hållbarheten på våra livsmedel genom att t ex förpacka dem på ett mera intelligent sätt. Därför är det bra att tänka i nya förpackningar som man nu gör på DTI. Det är ett spännande projekt som det ska bli mycket intressant att se resultatet av, säger den danske miljö- och livsmedelsministern Esben Lunde Larsen. Han pekar också på att de nya förpackningarna samtidigt kan bli en vinst för miljön tack vare minskade CO2-utsläpp.
-Det är viktigt att vi stödjer sådana här insatser som både minskar matspillet och som gör något åt klimatbelastningen.
(Källa: Miljø- och Fødevareministeriet)
Av Kenneth Bengtsson